Initiativtagare. Det är Sanna Lundbergs förtjänst att Blackan är först i Bromma med att ta plats i en ny app där lyssnarna kan höra tidigare Blackebergsbors minnen av området. Foto: Mikael Andersson/Maria Lundberg

Blackebergs historia sätts på kartan

Historieböcker i all ära – i poddarnas tidevarv är det muntliga berättelser som gäller. De forna Blackebergsborna Lena och Ulf delar frikostigt med sig av sådana i gratis­appen Storyspot.

  • Publicerad 16:10, 19 mar 2021

Vikten ligger i att bevara alla minnen och berättelser.

Lena Fogelström bodde sina tolv första år i Blackeberg, precis ovanför bio Kaskad.

– När det var matinéer kunde vi ligga med örat mot golvet och höra filmen nedanför, berättar hon.

Hon flyttade från området 1982, men som vuxen har hon återvänt flera gånger. Barnen måste ju få veta hur det ser ut där mamma växte upp.

Ett inslag från hennes barndom saknas: systrarna som hade en ”dubbelaffär” i centrum, med svängdörr i mitten. Den ena tanten sålde snarr, den andra blommor.

– Det luktade så gott från både rosorna och godiset, det var en lite finare affär.

Letade på Facebook

Och nog är det något visst med att höra människor dela med sig av gamla minnen från såväl Bromma som andra platser. Historien kryper liksom närmare inpå en.

Den insikten har också den något yngre Blackebergsbon Sanna Lundberg fått. Som praktikant på Storyspot kastade hon ut en efterlysning på Facebook, för att hitta folk som hade något spännande att säga om den gamla förorten.

– Vikten ligger i att bevara alla minnen och berättelser. Man kan ju läsa historieböcker, men personliga minnen riskerar att gå förlorade.

Som tur var fick hon napp. Varken Lena eller Ulf Lannby, Sannas andra fynd, bor kvar i Blackeberg i dag. Men de var pigga på att ses och dela med sig av sina minnen.

– De var väldigt nostalgiska båda två, säger Sanna.

Hon spelade in Lenas och Ulfs berättelser samtidigt som de promenerade runt i området. Inspelningarna finns nu i appen, utspridda i form av ikoner på en karta.

Återbesök. Ulf Lannby och hans labrador utanför det gamla radhuset på Holbergsgatan. ”Ovanför radhusen var det inte samma status att bo. Jag tror att det var mer tjänstemän som bodde här, även som barn upptäckte man sådant”, säger Ulf. Foto: Sanna Lundberg

Gungbräda. Lena Fogelström upptäcker sina barndomstrakter på nytt. Foto: Sanna Lundberg

På Björnsonsgatan minns Ulf hur han som liten sprang runt på en byggarbetsplats och letade stubintråd till slangbössor. Även han är född och uppvuxen i Blackan och bodde här 1952–1979.

– Man träffade väldigt mycket barn och var ute och lekte jämt. Det var bara när man skulle äta middag som folk försvann, säger Ulf.

Själen finns kvar

Ett annat minne är narkomanerna som dealade inne på kaféet Sten-Sture. Men otryggt upplevde Ulf det aldrig, och i första hand är det en ljus och ”fantastisk” tid han ser tillbaka på.

Även initiativtagaren Sanna skriver under på att det är lätt att tycka om området. Nu hoppas hon att fler ska dela med sig av sina minnen.

– Man kanske tänker att ingen vill höra på en berättelse, men så är det absolut.

– Jag vet engagemanget och att människor kommer att finna ett intresse i och se vikten av att sprida Blackeberg lite.

Mer Blackebergshistoria

Stadsdelen byggdes upp i början av 1950-talet längs den nya tunnelbanelinjen Hötorget–Vällingby. Gatorna och kvarteren i området anpassades till den befintliga naturmiljön.

Blackebergs tunnelbanehall har beskrivits som en av de mest arkitektoniskt spännande i Stockholm. Den är ritad av Peter Celsing, som även har svarat för bland annat Kulturhuset vid Sergels torg.

Källa: Stockholmskällan

Visa merVisa mindre