Det gamla värdshuset från 1700-talet ligger strax nedanför Sturehovs slott. Och trots att huset är till åren sköts det inte av någon gästgivare, utan av Magnus Åkerlind.

Till vardags bor han i stan, men åker hit så ofta han kan. Han har nämligen växt upp här, och har haft huset i sina ägor sedan 50-talet.

– Min far ägde marken runtomkring här, och jag har själv arbetat som guide på slottet under 15 år. Men nu njuter jag bara av att vara här, säger han.

Det är en lugn, höstig dag på Slottscaféet. Justi dag är det Olle Hellman som rattar spakarna bakom disken­, i full färd med att grädda våfflor.

– Jag kommer sällan ut hit längre – mest för jobb och för att hälsa på föräldrarna. De är keramiker och har keramikbutiken här om hörnan, säger han.

Barndomen var idyllisk, berättar han. Speciellt när han kunde springa runt och leka på slottsgården.

Höstvardagarna brukar vara lite lugnare­ än sommaren och höst­helgerna, vittnar Olle. Ändå är det några som redan tagit en bit av citronmarängtårtan – som också är bland de populäraste i utbudet.

– Det är den, och våfflor till barnen. Men våfflorna går åt även hos vuxna, säger Olle som är i full färd med att grädda just ett par våfflor.

Tidningens fotograf blir sugen, och kort därefter lägger även Mitt i:s team på plats en beställning på varsin våffla. Betyget enligt fotograf Angie? Sju av tio.

1781 stod Sturehovs slott klart och ansågs då vara en av landets­ vackraste byggnader i gustaviansk stil.

Det var Gustav III:s finansminister, Johan Liljecrantz, som lät uppföra slottet, med hjälp av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz som också ritat Adolf Fredriks kyrka inne i stan.

Slottet köptes av Stockholms stad 1899 och på 1950-talet restaurerades slottet för att användas för representation. 2010 användes det för lunchen dagen före kronprinsessan Victorias bröllop. 2017 öppnades slottet upp av slottsfrun Maria Sandberg.