Förkämpar. Kvinnor som deltar i den internationella rösträttskongressen i Stockholm 1911 poserar utanför Nationalmuseum på Blasieholmen. Foto: Stockholms stadsmuseum (okänd fotograf)

Bilder lyfter fram rösträttskämpar ur historien

I år fyller den allmänna rösträtten 100 år. Det firar Stockholmskällan genom att lyfta fram de män och kvinnor som kämpade för den – och visa platserna i staden där kampen fördes.

  • Publicerad 11:13, 15 sep 2021

De har långa vita klänningar, band över brösten och ser beslutsamma ut, den skara kvinnor som samlats utanför Nationalmuseum på Blasieholmen en junidag 1911.

Så har de också en stor sak att kämpa för – kvinnans politiska rösträtt. Kvinnorna på bilden deltog alla i den internationella rösträttskongress som arrangerades i Stockholm detta år.

Det skulle dröja ytterligare 10 år innan kvinnor i Sverige kunde lägga sin röst i valurnorna.

– Det var en lång kamp som fördes på många sätt. De skrev mängder av brev, ordnade namninsamlingar och demonstrerade, till exempel, säger Jennifer Lindblad, redaktör vid Stockholmskällan.

Samlade. Demonstration för allmän rösträtt på Ladugårdsgärdet den 1 maj 1901. Foto: Anton Blomberg/Stockholms stadsmuseum

30 000 dokument

På webbplatsen Stockholmskällan finns över 30 000 bilder, kartor, dokument och annat som berättar om Stockholms historia. I höst uppmärksammar man den allmänna rösträttens 100-årsjubileum, bland annat genom artiklar och genom att lyfta fram fotografier av rösträttskämpar och platser i Stockholm där kampen bedrevs. Det gör man både på sin webbsajt, Facebook, Instagram och Pinterest.

En av de tidigaste bilderna visar en demonstration på Ladugårdsgärdet den 1 maj 1901, med många påtagligt unga deltagare. En annan bild visar författaren Elin Wägner vid en enorm trave pärmar med namnlistor för kvinnlig rösträtt, 1914. Stapeln är högre än hon själv.

– Vi skriver porträtt på 12–15 personer som verkade för allmän rösträtt. Det är både män och kvinnor, till exempel Signe Bergman, Ann-Margreth Holmgren och Hjalmar Branting, berättar Jennifer Lindblad.

Tusentals underskrifter. Elin Wägner tittar i en av pärmarna med insamlade namn för kvinnlig rösträtt, 1914. Foto: Stockholms stadsmuseum (okänd fotograf)

Förebild. Signe Bergman (1869–1960) var en av de ledande medlemmarna i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. 1914–1917 var hon ordförande. Foto: Stockholms stadsmuseum (okänd fotograf)

Pionjär. Författaren, kvinnosakskvinnan och fredskämpen Ann-Margreth Holmgren (1850–1940) var med och grundade Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) 1902. 1902–1906 var hon ordförande. Foto: Stockholms stadsmuseum (okänd fotograf)

Kan vara förebilder

Ann-Margreth Holmgren var med och grundade Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) sedan hon blivit änka. Hon och de andra demokratikämparna kan tjäna som förebilder i dag, tycker Jennifer Lindblad.

– De här personerna ger hopp om vad man själv kan åstadkomma genom att engagera sig. Och det finns paralleller till i dag, inte minst Greta Thunberg som ju är en förebild för dem som kämpar för klimatet, säger hon.

Jättepublik. Hjalmar Branting talar inför en stor publik på Norra Latins gård (med vy mot Barnhusgatan) i november 1918. Ämnet är författningsfrågan, bland annat kvinnlig rösträtt. Foto: Karl Ransell, Stockholms stadsmuseum

Stockholmskällan ger skolor material

Stockholmskällan drivs av Stockholms stad. Webbsidan är resultatet av ett samarbete mellan utbildningsförvaltningen, Stadsarkivet och kulturförvaltningen.

Allmänheten har tillgång till materialet – mer än 30 000 bilder, kartor, dokument och litteraturtips.

Stockholmskällans viktigaste uppdrag är att göra Stockholms kulturarv tillgängligt för stadens skolor, där materialet kan användas i undervisningen. I höst har man tagit fram lektionsförslag till både grundskolan och gymnasiet, med rösträtt och demokrati som tema.

Källa: Stockholmskällan

Visa merVisa mindre