Järvas egen politikervecka och folkfest som vanligtvis brukar hållas på Spånga IP har kommit att bli en populär tradition. Veckan är en viktig mötesplats för politiska partier, föreningar, myndigheter, medborgare och företag, som samlas för att diskutera politik och samhällsfrågor.
Förra året ställdes evenemanget in på grund av coronapandemin, men i år satsar arrangörerna stort igen.
Mellan 2-6 juni sänds allt live, dygnet runt i 100 timmar från en studio i Rinkeby. Med anledning av 100-årsfirandet av allmän rösträtt kommer fokus för samtalen att vara på demokratin i Sverige och i förorterna.
– Vi kommer se tillbaka på 100 år av demokrati, fira det vi varit bra på, erkänna var vi misslyckats och diskutera hur de kommande 100 åren kommer se ut och hur vi skapar bättre inkludering, säger Ahmed Abdirahman, vd på stiftelsen The Global Village som arrangerar Järvaveckan.
Välkomnar digitalisering
2019 slog veckan publikrekord med 53 000 besökare, och över 300 deltagande organisationer. Tanken är att den nu genom digitaliseringen ska bli ännu mer tillgänglig för en bredare publik.
– Det här blir inte bara en ersättning för fysiska Järvaveckan, det är också ett strategiskt beslut att jobba mer långsiktigt med digitalisering. Vårt mål är alltid att utveckla konceptet; förbättra, vara innovativa. Vi vill fortsätta vara mer digitala även när pandemin är över.
En ambition med årets vecka är att ge fler perspektiv från Sverige, och nå ut till hela landet med programpunkter från olika orter.
– Vi kommer att göra nedslag på olika platser, och som vanligt låta tittare att interagera och skapa kontakt med de som deltar. Syftet är att bygga broar och skapa möjlighet för möten, säger Ahmed Abdirahman.
Fokus på livet efter pandemin
Precis som tidigare år ska veckan vara en arena för diskussion av demokrati, mänskliga rättigheter och en öppen, inkluderande dialog. Även pandemin och dess påverkan på samhället kommer beröras.
– Den är långt ifrån över. Vi kommer behöva ställa om socialt, miljömässigt och politiskt. Pandemin har slagit hårt mot utsatta områden när det gäller dödsfall, insjuknanden men också ekonomiskt, säger Ahmed Abdirahman, och fortsätter:
– Många har förlorat jobben och många kommer ha svårt att få jobb. Vi måste tala om hur det kommer se ut i våra förorter och i vårt land framöver, och hur vi kan hitta lösningar.
Till 2022 hoppas arrangörerna vara tillbaka med ett fysiskt evenemang igen.
– Då hoppas vi mer än allt annat på att kunna träffas och ta varandra i hand igen, men allt beror så klart på hur läget ser ut då. Digitaliseringen kommer vi dock inte glömma, det är framtiden, som sagt, säger Ahmed Abdirahman.