18 av länets 26 kommuner berättar i länsstyrelsens enkätundersökning att man har noterat ett ökat antal orosanmälningar, som oftast men inte enbart gäller barn och unga, under den gångna hösten och vintern.

I Sollentuna handlar det om en ökning på 15 procent.

Riksdagsdebatt

I dag, den 6 mars, debatteras mäns våld mot kvinnor i riksdagen och i samband med den debatten genomför genomför bland andra Sollentuna Kvinnojour en digital kampanj för att uppmärksamma alla riksdagspolitiker på tre debattpunkter man önskar att de tar upp.

✔️ Våldsutsatta kvinnors och barns skydd och stöd får inte vara en budgetfråga.

✔️ Rädda liv – ge förtur till våldsutsatta kvinnor och barn efter skydd och stöd på kvinnojourer.

✔️ Skapa möjligheter för våldsutsatta kvinnor och barn på flykt från våld att byta kommun – ge kommuner statligt bidrag för varje kvinna de tar emot.

– Hittills har det pratats mycket om förebyggande arbete och hårdare straff. Allt är viktigt, men det som glöms bort är att utsatta kvinnor måste kunna få förtur hos bostadsbolagen och även möjlighet att byta kommun då det behövs, säger Voukko Erman, verksamhetschef på Sollentuna kvinnojour.

"Många barn lever i våld"

Hon berättar att kvinnojouren såg en ökning när det gäller den öppna stödverksamheten under 2020.

– De flesta kvinnor vi möter har barn, så det är många barn som lever i våld, konstaterar hon.

Däremot syntes ingen ökning när det gäller skyddat boende på Sollentuna kvinnojour i fjol.

– Vi har varit beredda att ta emot, men inte fått så många placeringar från socialtjänsterna. Det oroar oss. Vågar kvinnorna inte ta kontakt eller tycker kommunerna att de inte råd med skyddat boende? frågar sig Voukko Erman.

Kriser ökar risk för våld

Det var i juni i fjol som regeringen gav länsstyrelsen i uppdrag att samordna en lägesbild av risken för social problematik och utsatthet med anledning av covid-19-pandemins konsekvenser.

Skälet var att man utifrån erfarenheter från kriser generellt ser en stor risk för att våld i nära relationer kommer att öka.

Som följd av pandemin arbetar fler hemma och umgås med andra i mindre utsträckning än tidigare. Det påverkar flera skyddsfaktorer mot våld så som skola, fritidsaktiviteter och kontakten med vänner, kollegor och grannar. Samtidigt ökar riskfaktorer med isolering, arbetslöshet, sämre ekonomi och försämrad fysisk och psykisk hälsa.

"En ögonblicksbild"

Hur stor del i de senaste månadernas ökning av antalet orosanmälningar som direkt orsakats av pandemin har länsstyrelsen emellertid inte undersökt närmare.

– Där är underlaget alldeles för tunt, då får man titta på andra utvärderingar eller arbeten. Detta är mer för att få en ögonblicksbild, här och nu, säger Michael Frejd till Aftonbladet.