När Mitt i kommer hem till Jan Magnusson börjar allt med en kärlekshistoria. I tvåan på Svartågatan finns nämligen också Susanne Nordqvist och deras berättelse blir ett bevis för att gammal kärlek aldrig rostar. Sedan några år tillbaka delar den tidigare Bamseförfattaren både liv och författarskap med sin tidigare klasskamrat som senare blev bibliotekarie.
– Vi kom i kontakt med varandra genom en sida för gamla klasskamrater. Vi började skriva till varandra och jag märkte att hon var väldigt fin på att ta våra samtal framåt, säger Jan Magnusson.
Kontakten ledde till en träff i Halmstad.
– Det blev aldrig något ordentligt i gymnasiet. Men snart insåg vi att vi borde ha gjort det här för 48 år sedan, berättar Jan Magnusson.
Släpper spel tillsammans
Men det blev inte bara en kärlekshistoria, utan också början på ett författarskap för Susanne. Nu gör paret barnböcker tillsammans men visar också upp sällskapsspelet "Upp till tre" som släpps under hösten och passar personer över 15 vårar. De gör också en serie för pensionärer ihop som bygger på deras liv och andra pensionärer de möter.
– Vi har en kompis som brukar säga "nu får man vakta sin tunga", säger Susanne Nordqvist som gjort debut som författare.
"Barnen skulle inte märka"
Men Mitt i har ju i grund och botten kommit för att snacka om Bamse. Serien hade på 80-talet tidvis en upplaga som låg över Kalle Ankas. Och även om Jan Magnusson helst skulle prata om parets projekt, så kommer han inte undan.
1990 bestämde Bamses upphovsman Rune Andreasson sig för att lämna över tidningen och det var här Jan Magnusson kom in i som ny chefredaktör. Jan Magnusson skrev manus, men tidningen anlitade också frilansare. Under en tvåårsperiod bedömde Rune Andreasson alla serier och godkände tecknare. Men ända fram till sin död 1999 tyckte Andreasson regelbundet till.
– Till en början förändrade jag ingenting. Barnen skulle inte märka att Rune Andreasson tagit ett kliv tillbaka. Jag lusläste tidigare serier för att fånga upp både berättarton och stil. Jag klädde alla serier i Bamses lite stolpiga språkdräkt.
Arg på telefon
Rune Andreasson lämnade över ett livsverk i andras händer. Jan Magnusson berättar att han hade hjälp och återkommande dialog med Andreasson i det fortsatta skapandet. Men ibland var det varken lätt för Andreasson eller Magnusson.
– Han hade levt med Bamse i över 30 år. Det gick an med berättelserna, men bilderna kunde det vara svårare med, berättar Magnusson och visar hur han en gång fick hålla luren ifrån sig när en rasande originalförfattare inte var nöjd över teckningar.
Och trots att Jan Magnusson själv beskriver sig som en "förvaltare" av arvet från Rune Andreasson så fick han år 2000 pris för att i originalförfattarens anda lyckats modernisera tidningen.
Jan Magnusson nämner hur de skapade ett hemligt rum under diskbänken för Bamses yngsta dotter Brumma.
– Brumma var inte som alla andra - eller kanske bara sig själv. I dag skulle man säkert säga diagnos. Hon gick in i sin egen värld under diskbänken. Här kunde vad som helst kunde hända.
Blir man snällare av att läsa Bamse?
– Jag är inte säker på det. Men jag tror att barn någon gång kommer i situationer där de kan ha vägledning och agera med Bamse som förebild.