"Hus lever länge." Det konstaterar Lennart Nilsson (KD), kommunalråd i Järfälla, som har tagit initiativet till arkitekturpolicyn som ännu är på idéstadiet.
– Bygger man med kvalitet ska husen kunna leva i minst 100 år. Vi som är förtroendevalda nu kommer att bli dömda för det arbete vi lägger på de här områdena, säger han.
Att det framtida Järfällas utseende tas upp i budgetförslaget torde inte komma helt som en överraskning, så flitigt som arkitektur debatterats på senare år.
Ett exempel: Upplands Väsbys styre ställde i vintras kravet att nya hus ska byggas i "klassisk" stil. Branschorganisationen Sveriges arkitekter var kritisk och menade att det är fel att bestämma sig för en stil på förhand, rapporterade Sveriges Radio.
"Intellektuell process"
Lennart Nilsson poängterar att Järfällaalliansens förslag inte handlar om att styra över nybyggens utseende.
– Vi politiker har inte kompetens att bedöma detta, men vi ska fråga efter kompetensen när vi lämnar markanvisning eller har en detaljplan. Frågar man inte efter det finns risken att husen i stället byggs med standardmoduler.
Debatten om arkitektur har tenderat att handla om vad som är snyggast – modernism eller klassiskt?
Lennart Nilsson tillhör dem som talar varmt om 1800-talets stenstad, men är också tydlig med att vi ska "utveckla vår tids arkitektur" snarare än kopiera förra sekelskiftets byggnader.
Framför allt efterlyser han mer identitet i det som byggs. Det kan röra sig om en så enkel sak som en skylt i porten med information om arkitekten och tanken bakom huset.
– Arkitektur är ett estetiskt uttryck, det bör vara personligt, unikt och i bästa fall vackert. God arkitektur ger dessutom en bra boendemiljö.
Och om folk anser att policyn består av floskler?
– Visst kan det vara så, om policyn blir styrande till en viss typ av arkitektur. Den här policyn ska snarare vara byggd på så sätt att man alltid möjliggör en intellektuell process. Vi har duktiga byggföretag och arkitekter, men vi måste också utmana dem.