I behov? Observatorielunden är en av de områden där det anses behövas ordningsvakter.
Foto: Pekka Pääkkö
I Vasastan och på Norrmalm finns ordningsvakter bland annat på Odenplan och i delar av Vanadislunden samt på Sergels torg.
Nu har staden dessutom ansökt om att få ha vakter i Observatorielunden, något man tidigare fått nej till.
– Där ser vi öppen droghandel, offentlig urinering, bråk, boplatser och skadegörelse, säger trygghetsborgarrådet Erik Slottner (KD).
I en av de senaste ansökningarna till polisen skriver staden att ordningsvakterna är ett bra komplement för att motverka ordningsstörningar och skapa trygghet.
En prioriteringsfråga
Man pekar på att polisen har personalbrist och måste prioritera sina resurser. I år satsar därför Stockholms stad 101 miljoner på ordningsvakter.
Förra året publicerade staden en undersökning om effekten av mobila ordningsvakter vid Gullmarsplan, Årsta torg, Dalen och Hagsätra.
Rapporten för de olika områdena, som visade mätningar före och efter att områdena fått ordningsvakter, pekade visserligen på ganska små förändringar vad gäller hur människor upplever områdets problem.
Ökar tryggheten
Men på en punkt var undersökningen glasklar. De allra flesta som svarat anser att ordningsvakternas närvaro ökar tryggheten.
Mobila ordningsvakter betyder att vakterna inte är på plats i området hela tiden.
– De jobbar utifrån lägesbilder som de delar med polisen, stadsdelarna och andra aktörer. Fokus kan variera från dag till dag, säger säkerhetsstrategen Martin Berg.
"Passa sig för att likställa"
Anna Nellberg Dennis, andre vice ordförande vid Polisförbundet, håller med om att ordningsvakter är ett bra komplement.
Men hon tycker man ska passa sig för att likställa de två.
– De får 80 timmars utbildning, jämfört med polisens två och ett halvt år. Det är som att sätta en undersköterska där läkaren ska vara.
Behovet beror på att det finns för få poliser, menar hon.
– Jag hade gärna sett att polisen hade möjlighet att fotpatrullera mer och skapa relationer med medborgarna, snarare än att privata säkerhetsföretag gör det. Det hade varit fantastiskt med en snut i varje knut, men vi är inte där än.
– De kan bidra till en känsla av trygghet, men har ett helt annat uppdrag än polisen. Och ett omhändertagande av till exempel en berusad person betyder egentligen ingen avlastning. Till syvende och sist måste polisen ändå åka dit och hämta personen.
Hon menar at oroligheter ofta beror på den ständiga rekryteringen till kriminalitet.
– För att skapa trygghet på lång sikt hade vi gärna sett mer resurser till brottsförebyggande arbete – skola, socialtjänst och psykiatri.
Frågan
Är kommunala ordningsvakter svaret på att få bort känslan av otrygghet? Och hur används pengarna bäst för att öka tryggheten?
Mimmi Epstein | Victor Malmcrona | Anders Björklund
Ska försöka tala till rätta
Ordningsvakterna får arbeta inom geografiskt avgänsade områden, Lov-3-områden. Vilka dessa områden är beslutas av Polismyndigheten.
De får omhänderta berusade eller störande personer. Får använda våld men inte mer än förhållandena kräver.
Ska i första hand försöka prata personer tillrätta. Ordningsvakter utbildas av polisen som också sköter tillsynen.
Den som vill bli ordningsvakt ska vara minst 20 år, ostraffad och inte förekomma i polisens misstankes- och brottsregistert.
Personen ska klara ett fysiskt test, språktest och intervju.
Grundutbildningen är 80 timmar.
Fyra utbildningsföretag har tillstånd att utbilda ordningsvakter.
Källa: Polisen, Lag om ordningsvakter
Så aktiva var vakterna i Vasastan/Norrmalm
På Norrmalm/i Vasastan rapporterade ordningsvakterna totalt 27 020 aktiviteter under 2021.
2 611 av dessa klassades som direkt förebyggande eller förhindrande brott eller ordningsstörning.
187 gånger assisterade de polis.
De allra flesta fallen – 18 461 st – faller under kategorin "Medverka till att upprätthålla allmän ordning genom upplysningar och uppmaningar.
Källa: Avarn Sucurity AB
Hade gärna sett en snut i varje knut
I behov? Observatorielunden är en av de områden där det anses behövas ordningsvakter.
Foto: Pekka Pääkkö
Jasmin Barimani tycker att det finns ställen i Vasastan som känns lite otrygga på kvällen.
"Men just nu känner jag mig mer trygg än vad jag någonsin gjort tidigare. Det är så mycket människor som cirkulerar i Vasastan. Det är alltid nära till tunnelbanan."
Tidigare hade hon ett jobb vid Centralen där hon började vid fem på morgonen.
"Då var det bra att det fanns ordningsvakter som höll lite koll när folk kom hem hem från krogen."
Foto: Pekka Pääkkö
Fredric Ghatan bor vid S:t Eriksplan och känner sig trygg när han är ute i stadsdelen, oavsett tidpunkt.
"Kanske har jag en fördel av att jag är man och i 30-årsåldern, men jag har heller inte haft någon vän som har råkat ut för något. Jag tror inte på fler ordningsvakter, jag tycker snarare att de signalerar att platsen ät otrygg. I stället tycker jag till exempel att man ska satsa på att skaffa bättre belysning på mörka platser."
Foto: Pekka Pääkkö
"Jag känner mig trygg i Vasastan och har bott här sedan 1960-talet. Då var det en annan tid, det fanns inte samma typ av samhällsproblem som i dag. På kvällen håller jag mig till ställen där det finns folk men inte för att jag är rädd, det är mer ett automatiskt beteende," säger Eva Imber Liljeberg som är positiv till fler ordningsvakter.
Foto: Pekka Pääkkö
Grafik: Mitt i
Foto: Pressbild
Grafik: Mitt i
Foto: Pressbild
Grafik: Mitt i
Foto: Pressbild
Grafik: Mitt i
Foto: Pressbild