I Vasastan och på Norrmalm finns ordningsvakter bland annat på Odenplan och i delar av Vanadislunden samt på Sergels torg.

Nu har staden dessutom ansökt om att få ha vakter i Observatorielunden, något man tidigare fått nej till.

– Där ser vi öppen droghandel, offentlig urinering, bråk, boplatser och skadegörelse, säger trygghetsborgarrådet Erik Slottner (KD).

I en av de senaste ansökningarna till polisen skriver staden att ordningsvakterna är ett bra komplement för att motverka ordningsstörningar och skapa trygghet.

En prioriteringsfråga

Man pekar på att polisen har personalbrist och måste prioritera sina resurser. I år satsar därför Stockholms stad 101 miljoner på ordningsvakter.

Förra året publicerade staden en undersökning om effekten av mobila ordningsvakter vid Gullmarsplan, Årsta torg, Dalen och Hagsätra.

Rapporten för de olika områdena, som visade mätningar före och efter att områdena fått ordningsvakter, pekade visserligen på ganska små förändringar vad gäller hur människor upplever områdets problem.

Ökar tryggheten

Men på en punkt var undersökningen glasklar. De allra flesta som svarat anser att ordningsvakternas närvaro ökar tryggheten.

Mobila ordningsvakter betyder att vakterna inte är på plats i området hela tiden.

– De jobbar utifrån lägesbilder som de delar med polisen, stadsdelarna och andra aktörer. Fokus kan variera från dag till dag, säger säkerhetsstrategen Martin Berg.

"Passa sig för att likställa"

Anna Nellberg Dennis, andre vice ordförande vid Polisförbundet, håller med om att ordningsvakter är ett bra komplement.

Men hon tycker man ska passa sig för att likställa de två.

– De får 80 timmars utbildning, jämfört med polisens två och ett halvt år. Det är som att sätta en undersköterska där läkaren ska vara.

Behovet beror på att det finns för få poliser, menar hon.

– Jag hade gärna sett att polisen hade möjlighet att fotpatrullera mer och skapa relationer med medborgarna, snarare än att privata säkerhetsföretag gör det. Det hade varit fantastiskt med en snut i varje knut, men vi är inte där än.

– De kan bidra till en känsla av trygghet, men har ett helt annat uppdrag än polisen. Och ett omhändertagande av till exempel en berusad person betyder egentligen ingen avlastning. Till syvende och sist måste polisen ändå åka dit och hämta personen.

Hon menar at oroligheter ofta beror på den ständiga rekryteringen till kriminalitet.

– För att skapa trygghet på lång sikt hade vi gärna sett mer resurser till brottsförebyggande arbete – skola, socialtjänst och psykiatri.

Frågan

Är kommunala ordningsvakter svaret på att få bort känslan av otrygghet? Och hur används pengarna bäst för att öka tryggheten?