Hur hamnade jag här?
Anna Parrow befinner sig i Stockholms inre skärgård, Älgö i Nacka kommun.
Hon har på sig dubbla dunjackor, ändå är det inte tillräckligt för att hålla värmen när det stormar och haglar rakt in på tomten uppe på en klippa.
Händerna, som mekaniskt rör sig fram och tillbaka över stenarna med ett fast grepp om metallskrapan, är iskalla. Solen har gått ner för ett par timmar sedan.
Men uppdraget, som består i att sanera alger och mossa från en stor stenläggning, ska slutföras.
– Det är bara att köra på, det finns inget annat sätt, säger hon när vi ses på Hotell Diplomat, ett stenkast från hemmet.
Den intensiva scenen från Älgö utspelade sig under pandemins första våg 2020 och frågan vad hon egentligen gjorde där känns fullt rimlig. Hon har trots allt synts på både Operan, Dramaten och fortfarande blir hon igenkänd från några av 1990-talets stora tv-produktioner.
Hon lämnade skådespeleriet på grund av en trasslig familjesituation. När det var fyra veckor kvar till premiären av Dostojevskijs ” Idioten” på Stockholms stadsteater, där hon spelade Nastassja Filippovna, tvingades hon därför kliva av.
– Jag gick från att ha fyra jobb inom skådespeleriet samtidigt till att ta hand om barnen framför allt. Det viktigaste i livet så klart.
Ridån gick ner och det gällde bara att överleva. För att hålla sig i form, inte minst psykiskt, gick hon till gymmet varje dag och ryckte in när hon såg att människor behövde hjälp. Det ledde till en helt ny karriär som personlig tränare.
Hon nappade på gymmets erbjudande om ett jobb efter PT-utbildningen, i dag finns hennes kunder på ett hotellgym på Östermalm. Hon har även jobbat på flera ställen som PT, med stridspiloter som har rygg- och knäproblem, personal på Slottet och på Försvarsmakten.
– Jag tycker mycket om det här jobbet och får träffa så många fina människor.
För två år sedan kom nästa bakslag: pandemin. Folk ställde in och höll sig hemma. Hon tvingades återigen att byta riktning.
Ett par år tidigare hade hon följt med en av sina kunder som har en trädgårdsfirma och lärde sig via honom att arbeta med trädgårdar. Med tiden har hon fått alltfler egna uppdrag.
I dag kombinerar hon jobbet som personlig tränare med att beskära och plantera träd, föryngra gamla syrenhäckar och trädgårdar.
Och visst finns det en röd tråd från de första stegen på Operans balettskola till träning och trädbeskärning: rytmen, närvaron, rörelserna.
Nu har hon återigen hittat lusten att kliva in i rampljuset. Förutom en film och en serie som är i tidigt stadium och som hon är tänkt att spela roller i, skriver hon på en slutversion av långfilmsmanuset hon fick idéen till för 20 år sedan då hon bodde i Helsingfors och spelade i denfranska komedin ”Pyjamas för sex” på Lilla Teatern.
– Nu är det dags. Barnen är större och peppar ”kom igen nu mamma”.