Inte halvvägs ut till Farsta.Inte bland alla tallarna därute.

Så sjunger Joakim Thåström i mäktiga låten ”Kort biografi med litet testamente”. Punkikonen vill inte ha sin grav på Skogskyrkogården.

Hos många andra väcker platsen varmare känslor.

– Jag brukar vara här varje dag. Jag älskar den här platsen. Första gången jag kom hit blev jag helt förtrollad. Här vill jag bli begravd, säger Enskedebon Nina Fylkegård.

Brukar guida bekanta

Hon brukar ta med släktingar och vänner och guida dem runt begravningsplatsen. Men just för dagen är hon på joggingtur.

– När jag ser någon stå vid en grav brukar jag ta en omväg. Man vill inte störa någon, säger hon.

Flera andra som Mitt i Söderort träffar besöker platsen för första gången.

– Jag har tänkt många gånger att jag skulle gå hit. Nu behövde jag ladda min bil och hittade en plats vid Globen, så då gick jag hit, säger Klara Gäre som passar på att kolla in utställningen innanför stora entrén.

Resultat av arkitekttävling

I år fyller nämligen Skogskyrkogården 100 år.

Det började 1912 med ett beslut om att 85 hektar mark skulle reserveras för att bygga ut det som då hette Södra begravningsplatsen (nuvarande Sandsborgskyrkogården).

En internationell arkitekttävling utlystes. Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz vann med förslaget Tallum.

”Borde bli en osedvanligt ståtlig begravningsplats både som helhet och i detaljer”, löd ett av de samtida omdömena.1917 inleddes arbetet med att gallra skog. Tre år senare var det invigning.

https://www.mitti.se/nyheter/risk-for-trangsel-nar-tusentals-besoker-kyrkogardarna/reptju!uceFHR7NHV8EEoxrxW0OQ/

”En ljus plats”

Vid en grav i kyrkogårdens äldsta kvarter står Sköndalsbon Sabine Ringstrand böjd över sina farföräldrars grav och krattar jordlagret med en pinne.

– För mig är det här en ljus plats. Min farmor bodde i Skarpnäck. Hon betydde mycket för mig. Hit kan jag gå och prata lite med henne.

Hon besöker kyrkogården ungefär en gång i veckan.

– Jag brukar jogga här också. Det är vackert med alla höga fina träd och öppna ytor.

Finns utmaningar

Föryngringen av trädbeståndet är en av utmaningarna på den gigantiska kyrkogården.

– Många av tallarna är i ungefär samma ålder. Vi planterar ungefär 100 nya träd per år men det är inte alltid lätt att få in ljus till de nya plantorna, berättar Pär Westin, avdelningschef på kyrkogårdsförvaltningen.

En annan utmaning är att upprätthålla lugn och värdighet på en plats som besöks av allt från lycraklädda cykelpendlare till natur- och arkitekturfrälsta turister.

– Vi får en del klagomål på aktiviteter på kyrkogården.

I år har ovanligt många nyttjat området för picknick. På vintern åks det pulka nerför Almhöjden. Det är högst olämpligt. Men inte olagligt – det är en allmän plats, konstaterar Pär Westin.

Nu närmar sig årets högtid nummer ett på kyrkogården: Allhelgonahelgen. Corona gör att det blir annorlunda i år, berättar Pär Westin.

– I år är alla kapell stängda och även besökscentret. Vi är oroliga över den trängsel som brukar vara och hoppas att folk kan sprida ut sina besök över veckan.