Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna. Foto: Mostphotos

Allt fler cancerdrabbade i Stockholm överlever

93 procent av bröstcancerpatienterna överlever och 97 procent överlever prostatacancer. Bättre diagnosmetoder och läkemedel anses ligga bakom de positiva siffrorna.

  • Publicerad 18:32, 25 sep 2019

De allra flesta som drabbas av vanliga cancerformer som prostatacancer, malignt melanom eller bröstcancer överlever numera.

Den så kallade femårsöverlevnaden, andelen som är i livet fem år efter diagnostillfället, ökar för i princip alla cancerformer.

Enligt siffror som presenteras av Region Stockholm lever 97 procent av dem som åren 2010-2014 drabbades av prostatacancer fem år efter diagnosen. Tio år tidigare var siffran 90 procent.


 

Fakta

Så stor andel lever fem år efter diagnos

Prostatacancer 2014: 98 procent (1999: 95 procent)

Malignt hudmelanom: 2014: 95 procent (1999: 89 procent)

Bröstcancer 2014: 93 procent (1999: 85 procent)

Tjocktarmscancer 2014: 68 procent (1999: 59 procent)

Urinblåsecancer 2014: 75 procent (1999: 69 procent)

Äggstockscancer 2014: 60 procent (1999: 44 procent)

 

Källa: Region Stockholm
Visa merVisa mindre

Fler överlever bröstcancer

För bröstcancerpatienterna är överlevnaden 93 procent mot 89 procent för tio år sedan.

Ett par cancerformer där överlevnaden ökat markant är äggstockscancer, från 47 till 60 procent och leukemi från 77 till 94 procent.

– Bättre diagnosmetoder, nya revolutionerande läkemedel, skonsammare men också effektivare strålterapi, och även en organisatorisk utveckling med standardiserade vårdförlopp – tillsammans med det fantastiska arbetet av alla läkare, sjuksköterskor och andra gör att vi ser den här hoppfulla utvecklingen med allt fler som överlever cancer, säger regionrådet Anna Starbrink (L) i ett pressmeddelande.

Sämre prognos för tjocktarmscancer

Men det finns även cancerformer där överlevnaden inte ökar. Enligt en rapport publicerad i Läkartidningen förra året minskade femårsöverlevnaden bland patienter med  cancer i tjocktarm, urinblåsa och livmoderhals under perioden 2013-2017.

Det är också cancerformer där sjukvården inte lever upp till kraven på att sätta in behandling snabbt, enligt det system med Standardiserat vårdförlopp som gäller.

Alla ska utredas på samma sätt

Men kopplingen mellan väntan och överlevnad är inte entydig.

Då cancer är en progressiv sjukdom innebär det att situationen försämras med tiden, men hur snabbt eller långsamt detta går beror på tumörens individuella biologi. Syftet med ledtider är att alla ska utredas på samma sätt, med korrekta metoder och utan onödig väntan. De är inte satta ur ett biologiskt medicinskt perspektiv i syfte att påverka överlevnad, säger Ralf Segersvärd vid Regionalt cancercentrum.

Det fantastiska arbetet av alla läkare, sjuksköterskor och andra gör att vi ser den här hoppfulla utvecklingen med allt fler som överlever cancer

Anna Starbrink (L), regionråd

Ny cancerplan

Nu i september ska en cancerplan för åren 2020-2023 antas i hälso- och sjukvårdsnämnden. En punkt där är att vårdförloppen ska snabbas upp, från diagnos till behandling. I dag klarar man bara de uppsatta ledtiderna för hälften av alla cancerformer som ingår.

– Kompetensförsörjning är den enskilt största utmaningen där det dels finns behov av fler specialistsjuksköterskor och läkare men också nya arbetssätt. Vi behöver arbeta smartare och mera tillsammans där vi kan dela kompetens och kunskap i nätverk mellan olika vårdgivare och vårdnivåer, säger Ralf Segersvärd.

Fler kallas till screening

I planen ingår också att andelen unga kvinnor och män som vaccineras mot HPV ska öka, och kvinnor ska kallas till cellprovtagning upp till 70 år. Även screeningprogrammet för tjock- och ändtarmscancer ökas till att omfatta kvinnor och män upp till 74 år.