Bistra tider väntar Danderyds sjukhus, och fler sjukhus, om de måste säga upp personal. Foto: Mostphotos

Akutsjukhusen har inte råd att kapa köerna

Köer på akutmottagningarna, patienter i korridorerna, ont om vårdplatser. Ändå flaggar sjukhusen för att de måste minska personalstyrkan för att klara 2022 års budget.

  • Publicerad 09:37, 28 sep 2021

Situationen vid regionens akutsjukhus är ansträngd.

Danderyds sjukhus ligger 300 miljoner back och behöver spara in 336 tjänster de närmaste tre åren.

Södersjukhusets underskott är på 371 miljoner. Personalkostnader på 79 miljoner kronor ska sparas inför 2022, vilket motsvarar 102 årsarbetare.

69-åring väntade på läkare på Sös-akuten – i 19 timmar

Sjukhusen får ersättning från regionen utifrån hur mycket vård de producerar. Antal slutenvårdstillfällen – patienter som ligger inne – ger mest pengar.

Ju mer vård, desto mer klirr i kassan således.

Höjd ersättning

Den styrande blågröna majoriteten i regionen beslutade i 2021 års budget att höja ersättningen till sjukhusen med i snitt 1,5 procent. Danderyds sjukhus fick 0,9 procent, Sös 0,99 procent och Karolinska universitetssjukhuset 1,81 procent.

Snålt, menar sjukhusen och pekar på att landstingsindex visar på ökade kostnader på uppemot 2,8 procent. Den nivån når endast Capiodrivna S:t Görans sjukhus upp till, som fick 2,62 procent.

Har ett mindre uppdrag

Den politiska majoriteten menar å sin sida att sjukhusen får rätta mun efter matsäck nu när de avlastas av närakuterna, och många operationer och andra behandlingar lagts ut i vårdvalen. Endast vård som behöver akutsjukhusens resurser ska vara kvar.

Karolinska universitetssjukhuset räknar till exempel med att gå med vinst. De har lyckats öppna fler vårdplatser och producera mer vård.

För Danderyds sjukhus och Södersjukhuset har det i stället blivit en nedåtgående spiral.

"Budgetperiodens stora utmaning består fortsatt i att klara av kostnadsbesparingen med personalneddragning som huvudsaklig åtgärd och samtidigt uppnå produktionsmålen" skriver Danderyds sjukhus i sitt budgetunderlag.

Fler vårdplatser behövs

Björn Af Ugglas, forskare vid KI och verksamhetsutvecklare vid Karolinska, menar att när beläggningsgraden på sjukhusen ligger på 104 procent, som nu, då har det gått för långt.

– Vi behöver öka vårdplatskapaciteten, och även om det till viss del kan gå att lösa med nya arbetssätt så behövs det sannolikt även mer pengar, säger han.

Fullt på akuten – då ökar risken att dö

Han publicerade nyligen en rapport som visar på ett samband mellan överbelastade akutmottagningar och överdödlighet, motsvarande 25 dödsfall om året i Region Stockholm.

Boten mot detta är fler vårdplatser, så att akutmottagningarna avlastas, och säkerhetsmarginalerna i systemet ökar, menar han.

Så ser sjukhusen på 2022

Danderyds sjukhus:

Total budget 2022: 5,178 miljarder

336 helårsarbetare försvinner fram till 2024, då personalkostnaderna måste minska med 336 miljoner kronor.

Ur budgetunderlaget: "Då sjukhusets uppdrag till största del är akut kommer detta leda till allvarliga konsekvenser för det akuta omhändertagandet av patienterna inom Region Stockholm".

Södersjukhuset:

Total budget 2022: 5,945 miljarder

102 helårsarbetare försvinner under 2020, då personalkostnaderna måste minska med 79 miljoner kronor. Fram till 2024 behöver kostnaderna minska med ytterligare 200 miljoner kronor.

Ur budgetunderlaget: "Det är brist på vissa kompetenser inom några specialiteter och i och med detta skapas en konkurrens om medarbetarna vilket leder till en förhöjd personalomsättning med löneglidning som följd för att locka till sig personal".

Karolinska universitetssjukhuset:

Total budget 2022: 22,737 miljarder

Sjukhuset räknar med att gå 113 miljoner kronor plus.

Ur budgetunderlaget: "Karolinskas högspecialiserade uppdrag innebär en större koncentration av nya, ofta dyra läkemedel. Trots kontinuerligt arbete med förbättrad styrning av läkemedelskostnader är kostnadsutvecklingstakten högre än ersättningsnivåerna".

Visa merVisa mindre