å ska stan förbli levande

I en levande stad behövs det levande bottenvåningar. Men när tusentals butiker försvinner måste länets fastighets­ägare tänka om för att kunna fylla sina lokaler med något annat. – Brun papp i fönstrena är det sista man vill ha, säger Helena Olsson på Fastighetsägarna.

  • Publicerad 21:23, 31 jul 2021

Brun papp i fönstrena är det sista man vill ha, oavsett om man är fastighetsägare eller boende i området

Levande bottenvåningar och ett myllrande folkliv är sinnebilden av ett tryggt och trivsamt centrum. Men på många håll har utvecklingen gått åt motsatt håll.

Långt innan pandemin har butiksdöden slagit hårt mot länet. Och enligt en färsk prognos från Svensk Handel kommer e-handeln fortsätta att ta marknadsandelar; 2030 kan 40 procent av all detaljhandel ske på nätet.

Det innebär att upp till 10 000 butiker i Sverige kan försvinna inom tio år.

– Alla de här lokalerna måste fyllas med andra publika verksamheter. Brun papp i fönstrena är det sista man vill ha, oavsett om man är fastighetsägare eller boende i området, säger Helena Olsson, chef för stadsutveckling på Fastighetsägarna Stockholm.

Och det finns möjligheter, bara man vidgar perspektivet lite, menar Helena Olsson. I Fastighetsägarnas nya rapport Levande bottenvåningar – dröm och realitet framgår att verksamheter som sysslar med tjänster - och kultur - har en mycket snabbare ökningstakt jämfört med butikshandeln.

– Verksamheter som betyder mycket för attraktiviteten i ett område har inte alltid så hög betalningsförmåga. Är man en stor fastighetsägare med kontor kan man ta igen på gungorna det man förlorar på karusellerna. Ett spännande innehåll i bottenvåningen kan höja hyrorna på våningarna ovanför.

Mer aktiva fastighetsägare

Fastighetsägare behöver också vara mer aktiva. Och där finns det bra förebilder, menar Helena Olsson. För drygt 10 år sedan var Hökarängens centrum på dekis. Stadsdelen i södra Stockholm tog ett stort socialt ansvar och hade en stor andel av stadens sociala hyreskontrakt, och det fanns gott om tomma lokaler – även på stadsdelens pärla till gågata.

Men Stockholmshem, som är den dominerande fastighetsägaren i området, lyckades vända utvecklingen. På pappret låter det som ett enkelt framgångsrecept.

Det allmännyttiga bostadsbolaget tog fram ett skyltprogram för klassiska neonskyltar och frågade folk vad de saknade i sitt centrum. Efter ett aktivt arbete där bolaget identifierade och uppvaktade potentiella hyresgäster dröjde det inte länge innan Hökarängens centrum hade apotek, vårdcentral och bankomat.

Det blev en positiv spiral och med tiden vågade fler och fler näringsidkare etablera sig i Hökarängen. I  dag finns det både trendiga kaféer och restauranger, och nischade butiker som man vanligtvis inte ser i ett förortscentrum: leksaksaffär, barnklädesaffär och barnbokhandel.

– Det krävs både mod och målmedvetenhet från fastighetsägare, men jag tror att det är så man måste jobba, säger Helena Olsson.

– Det är inte lätt men det går.

Hållbart lokalt utbud

Det lokala utbudet är också hållbart. Under pandemin har människor rört sig över mindre områden och i många fall gått bättre för lokala företagare än stora kedjor på paradgator och handelsplatser.

– Man kan se att de näringsidkare som haft en lokal, personlig prägel har klarat sig bättre under pandemin, säger Helena Olsson.

Med det sagt behövs det förändringar för att fastighetsägare och näringsidkare ska kunna anpassa sig till en marknad i förändring, menar Helena Olsson:

◗ Från kommunernas sida är det bättre att planera för centrumändamål än specifikt för handel, och anta en stadslivspolicy istället för en detaljhandelspolicy.

◗ För att underlätta för olika företagare att dela på samma lokal behöver momsreglerna ändras.

◗ Modellen för värdering av fastigheter behöver förändras.

– Fastighetsägande bygger på lånefinansiering, därför måste man tänka på hur fastigheten värderas. Traditionellt värderas kommunikationer och ett vackert läge högst. Men utbudet i området kan vara lika mycket värt, det ser vi när man tittar på genomsnittshyror. Det lokala utbudet, och närmiljön, är också det som en enskild fastighetsägare har störst rådighet över, säger Helena Olsson.

Barberarna tar över

När butikerna försvinner tar barberarna över. En liten överdrift kanske, men barberarna är ett exempel från Fastighetägarnas spaning över vilka verksamheter som uppkommit eller ökat de senaste åren. De andra är:

Second hand.

Delningsförmedlingar, tex av bostäder, verktyg etc.

Co-workinghubbar.

Konferenslokaler för mindre grupper.

Kaféer med specifik inriktning, tex katter eller livsstil.

Dataspelshallar med verksamhet dygnet runt.

Visa merVisa mindre

3 Exempel

Rinkebystråket

I centrala Rinkeby i norvästra Stockholm har det allmännyttiga bostadsbolaget Familjebostäder ökat uthyrningsgraden från 50 procent till 93 procent det senaste året. Precis som i Hökarängen har fastighetsägaren aktivt sökt upp de nya hyresgästerna. Bland de nya verksamheterna finns ett kafé för kvinnlig gemenskap och utbildning, jobbcoachning samt en östafrikansk inredningsbutik.

Signalfabriken, Sundbyberg

De senaste åren har flera butiker klappat igen i köpcentrat Signalfabriken i centrala Sundbyberg. Och när andra hyresgäster tagit över lokalerna har det inte varit butiker, utan restauranger och ett stort co-workingkontor.

Sergels torg

Varje dag passerar en miljon människor genom området vid Sergels torg, men det betyder inte att fastighetsägarna inte behöver anstränga sig för att skapa en attraktiv miljö.

I Gallerian har fastighetsägaren tagit en vårdcentral och byggt en skatepark, och i en av Hötorgsskaporna planeras det för den nya mötesplatsen Space som beskrivs som ett digitalt kulturcenter för musik och gaming och digital kultur.

Visa merVisa mindre

Krönika: Med en fläskkotlett i tanken

Nyheter Vi borde vara fler som frågar efter 100 procent biodiesel. För en krona mer per liter kan du som tankar diesel få ett godare samvete: Förnybart biobränsle till sista centilitern. Fungerar i alla bilar. Men alltför få känner till den miljövänliga dieseln....fredag 24/9 13:12

Bok om beredskap av Enköpingsmilitär

Nyheter Miguel Guerrero arbetar till vardags på ledningsregementet i Enköping. Han är snart aktuell med boken "Krisberedskap för alla: en handbok för dig som inte är prepper".fredag 24/9 11:11