Stärkande. Ökar vi barnens självkänsla vågar fler säga ifrån, säger områdespolisen Martin Lazar, här i möte med åttondeklassare från Fittja. Foto: Sara Ringström

50 spänn till en hamburgare? Så lockas allt yngre barn in droghandeln

”Gå med det här paketet och lämna till honom därborta”. Äldre kriminella använder sig av 10-12-åringar när de säljer droger i centrum. Betalningen kan vara en 50-lapp. ”De äldre vet precis vilka barn de ska gå på”, säger polisen Martin Lazar.

  • Publicerad 10:13, 26 feb 2017

Fredagkväll vid en av t-banestationerna längs röda linjen. En klunga pojkar i 12-årsåldern står och hänger vid spärrarna, snackar, spelar musik och skojar. En bit bort står de äldre, de som de flesta är lite rädda för, de som sköter narkotikahandeln i centrum.

Efter en stund vinkar en 20-åring till sig en av de yngre killarna, barnet får ett paket och försvinner iväg. Någon minut senare kommer killen tillbaka och får några sedlar som betalning.

– Det är inga stora summor, det kan handla om 20, 50 eller 100 kronor. För småkillarna är det ändå mycket pengar, de är glada över att kunna gå och handla godis eller äta på McDonalds, säger en källa med inblick i hanteringen.

Fråga ditt barn

Pernilla Vera, chef för förebyggande sektionen i Botkyrkas socialtjänst, bekräftar problembilden:

– Det kryper ner i åldrarna. Vår bild är inte att barnen själva säljer droger, men att de äldre använder de yngre för att leverera sakerna. Som förälder ska man definitivt ställa frågor om man märker att barnen kommer hem med pengar som de inte haft tidigare, säger Pernilla Vera.

Hösten 2015 fick en skola i norra Botkyrka ta hjälp av polisen, sedan flera av mellanstadiebarnen börjat hänga med de äldre kriminella och begå brott. I ett fall, som rektorn berättade om, hade ett barn gömt ett vapen hemma åt en äldre person.

När Södra Sidan rapporterade om polisens relationsbyggande med 15-åringar för ett par veckor sedan reagerade också flera läsare:

”Varför påbörja när det redan är för sent? Jag har ofta hört 12-13-åringar skryta för vänner om hur de betett sig när polisen tagit dem och fört iväg dem med polisbil”, kommenterade en tidigare lärare från en Botkyrkaskola.

Handlar om makt

För det är inte bara pengarna som lockar, för de barn som befinner sig i riskzonen. Det handlar om att få makt i gruppen av jämnåriga, om jakten på att vara ”någon”.

– Är du polare med de äldre grabbarna i centrum, då har du status. Då kommer ingen att gå på dig, säger en förälder som menar att stämningen bland barnen blivit allt hårdare och råare.

– Att prata om vapen, om att begå brott och om att hata polisen har blivit normalt på skolgården. Hänger du inte med på det snacket, då är du en tönt och blir utfryst, säger en annan mamma, som tycker att skolan borde göra mycket mer för att motverka den tuffa kulturen.

För de äldre kriminella är småkillarna väldigt användbara: de är inte straffmyndiga och risken att de ska berätta för någon vuxen är mycket liten.

Ingen skvallrar

– Det är inte säkert att barnen vet exakt vad det är för tjänster de utför åt de äldre. Men ingen av dem skulle skvallra, rädslan är för stor, konsekvenserna för allvarliga, säger en av föräldrarna vi pratar med.

Både polis och socialtjänst betonar samtidigt att det är väldigt få av barnen som faktiskt blir indragna i brottslighet.

– Det flesta har ingenting alls med det här att göra. Det handlar om vissa av barnen som är extra sårbara, som är lätta att locka in på fel spår. Och de äldre vet precis vilka de ska gå på, säger Martin Lazar från Botkyrkapolisen.

Petra Schutz, biträndande rektor på Tallidsskolan i Fittja, håller med:

– Om man som barn tidigt upplever att man misslyckas i skolan och inte får en plats i gruppen, det ökar absolut risken för att man söker bekräftelse från de äldre. Kärnan i vårt uppdrag är att fånga upp de här eleverna innan det sker, säger hon.

Föräldrarna är nyckeln

Lena Ölander, nattvandrare i 127-området, tror mycket på att stärka föräldrarna. I onsdags drog hon och några andra föräldrar igång en ny föräldraförening på Sätraskolan.

– För ensamstående föräldrar med många barn gör det stor skillnad att träffa andra i samma situation, att utbyta erfarenheter och stötta varandra. Det är inte säkert att man kan få fler att gå ut och nattvandra. Men jag tycker man kan begära av alla att de ska lägga 2-3 kvällar per år på att träffas och prata.

– 20-åringarna i centrum kan vi inte göra något åt. Men vi kan förhindra att fler av barnen dras in i det. Då splittras de kriminellas verksamhet. Och föräldrarna är nyckeln till detta, säger Lena Ölander.

Ingen glorifiering av kriminella på Tallidsskolan – polis och lärare vände snacket

”Det var inte alls häftigt. Han är ju kriminell!” 12-åringarna på Tallidsskolan är bra på att säga ifrån om någon kompis skulle prata positivt om brott. – Vi har bromsat något som kunde ha utvecklats till en negativ syn på polis och glorifiering av kriminella, säger biträdande rektorn Petra Schutz.

I september 2016 började Martin Lazar från Botkyrkapolisen göra regelbundna besök hos sjätteklassarna i Tallidsskolan. Cirka en gång i månaden har han kommit och pratat med 12-åringarna om värderingar, trygghet, konflikthantering och synen på brott.

– Vi är en låg- och mellanstadieskola där de flesta av barnen kastar sig på och kramar polisen när de kommer. Men det har också funnits en inställning bland vissa att man skulle vara emot polisen. Man kunde höra några av eleverna prata om brott som något häftigt, berättar biträdande rektorn Petra Schutz.

– Men nu är det oftast någon annan som säger emot: ”han är ju kriminell, det är inte alls häftigt”. Medvetenheten om negativa uttryck har förbättrats.

Också tidigare, understryker hon, var det bara 3-4 av 40 elever som stod för glorifierandet av kriminaliteten.

– Det är inte ens säkert att de menade det själva, det är en ålder då några provar en jargong och en roll. Men vi har fått dem att börja reflektera. Stämningen i gruppen ändras när sånt snack alltid får en reaktion från de andra. Vi märker av en helt ny, positiv ton. Nu vill man hjälpa till, säger Petra Schutz.

För Martin Lazar handlar det mycket om att stärka elevernas självkänsla och att bryta det negativa grupptrycket.

– Ju fler som står upp och säger nej, desto svårare får de äldre kriminella att få med sig barnen, säger han.

Och Petra Schutz understryker:

– På de fyra år som jag jobbat här har jag bara stött på tre elever som velat hänga med de äldre. Vi har haft ett pågående arbete för att bryta den här språkliga jargongen.

– Tillsammans med Martin har pedagogerna nu varit med att dra i handbromsen till något som skulle kunna utvecklas till en negativ syn på polis och till glorifiering av kriminella.

Så jobbar socialen

Vad gör socialtjänsten om ett barn i 10-12-årsåldern misstänks för brott? Göran Törnblom, chef för socialtjänstens barn- och ungdomssektion i Botkyrka, berättar:

Vi startar omedelbart en utredning och gör en så kallad säkerhetsplanering i samarbete med föräldrar och barnets övriga nätverk – det kan handla om andra släktingar, skola och föreningar.

Ofta kan man ganska snabbt etablera en gemensam bild av vad som behöver hända för att barnet inte ska ta ytterligare steg i den här riktiningen.

Det kan handla om att komma in i fritidsaktiviteter, få hjälp i skolan eller annat stöd. Oftast är det inte så komplicerat.

Min bild är att vi lyckas med väldigt många, att bryta en negativ utveckling och få in barnet på en annan bana. Socialtjänsten har många bra insatser och det finns en enorm kraft när man mobiliserar barnets närmiljö och identifierar problemet tillsammans.

Men det betyder inte att vi lyckas få stopp på alla, och det är de fallen som lyser igenom i mediebruset. Senaste tiden har polisen inlett en stor satsning mot kriminella gäng i norra Botkyrka och det kommer troligen leda till att antalet fall hos oss ökar.

Från årsskiftet fram till den 15 februari i år har socialtjänsten i Botkyrka registrerat 55 ärenden där barn under18 år misstänks ha begått brott, jämfört med 43 fall samma period 2016.

Visa merVisa mindre