Maskar till middag och självkörande bussar – så blir framtidens Stockholm år 2070. Foto: Mostphotos

50 år framåt – så blir framtiden i Stockholm 2070

Hur kommer vi att leva om 50 år? Mitt i har tittat i spåkulan – och pratat med fem experter – för att sia om hur vi bor, reser, jobbar, shoppar och äter år 2070. Vad sägs om en framtid där du kommer att käka myror, cykla vart du än ska och ha en robot som kollega?

  • Publicerad 04:59, 21 sep 2020

Så kommer vi att bo. 2070 bor det cirka fyra miljoner invånare i Stockholms län. Nu är inte bara Stockholms innerstad, Solna och Sundbyberg centrala platser. Flemingsberg, Kista, Barkaby, Nacka, Haninge, Häggvik och Arninge är också regionala stadskärnor. Här finns gott om bostäder, bra kollektivtrafik och arbetsplatser.

Samtidigt har urbaniseringen fortsatt vilket innebär att småorter som redan 2020 var glesbefolkade, exempelvis Häringe i Haninge, inte har vuxit i storlek eller omfattning, vissa har nästan försvunnit eller redan gjort det. Däremot kommer mer livskraftiga småorter att finns kvar eftersom Region Stockholm och Stockholmsregionens kommuner arbetat för att hålla landsorter vid liv, bland annat Brottby i Vallentuna och Bergshamra i Norrtälje. Där finns skolor, kollektivtrafik och andra viktiga samhällsfunktioner kvar.

För dig som stockholmare 2070 kommer levnadsstandarden blivit högre. Regionen har växt och det ger mer klirr i kassan, både sett till din lön, men fler invånare ger också högre skatteintäkter. Men trots att du är rikare har du kanske inte råd att bo på fler kvadratmeter. Bopriserna har fortsatt att öka, framför allt centralt.

Hemma hos dig har tekniken och de elektriska apparaterna utvecklats. Däremot kommer du att känna igen dig. Kanske har du dina böcker i en digital bokhylla där en skärm visar vilka du läst, men inredningen kommer inte ha förändrats så mycket. Mellan 1970 och 2020 skedde ingen större förändring i våra hem och det kommer inte ske nu heller. 2070 kommer du fortfarande ha en soffa och ett köksbord.

Så kommer vi att resa. Kör du egen bil till jobbet i dag? Glöm det i framtiden. 2070 är det enbart ett fåtal som fortfarande gör det i länet. När allt du behöver finns i ditt närområde kan du enkelt gå eller cykla dit. Om du trots det behöver transportera dig med bil så finns det gott om självkörande fordon som du beställer för en körning via en app i din telefon.

2070 ska du kunna bo och leva i flera delar av regionen, utan att behöva åka jättelångt varje dag, exempelvis till Stockholm city. Men behöver du ändå ta dig till en annan del av regionen är det extra smidigt om du bor vid någon av de regionala stadskärnorna.

Tunnelbanenätet har byggts ut, bland annat till Nacka och det går även enklare att åka kollektiv på tvären om femtio år. 2070 är cykelstråken mer sammanhängande. Vid kollektiva knytpunkter kan du ställa cykeln för att sedan byta till buss eller tunnelbana.

Allt för att göra det enklare för dig att ställa bilen som i en växande storstadsregion tar allt för mycket plats. I en tätbebyggd stad har bilar och parkeringsplatser fått ge utrymme till bland annat aktivitetsplatser, grönområden och bostäder.

Så kommer vi att jobba. 2070 har en del arbetsuppgifter automatiserats, men digitaliseringen har inte ersatt jobben helt och hållet med robotar. Många arbeten behöver fortfarande en mänsklig handpåläggning som maskinerna inte är smarta nog för.

Exempelvis kanske en parkeringsvakt kan ta reda på om ett fordon står felparkerat via GPS eller wifi och sköta jobbet på distans.

Stockholm är 2070 framstående inom informations- och kommunikationsteknik, Life Science, tillverkningsindustrin och har en stor tjänstesektor. Flera av jobbet som tillkommit inom gamla och nya branscher har placerats kring de regionala stadskärnorna.

Regionen har fortsatt behov av många anställda inom vård och omsorg eftersom befolkningen har ökat. Något som tagit allt större plats är att du kan få mer vård i hemmet, så kallad e-hälsa, framför allt äldreomsorg.

Att jobba hemifrån har inte blivit norm, även om en del onödiga tjänsteresor har försvunnit. I stället sker fler möten över nätet.

Så kommer vi att shoppa. Westfield Mall of Scandinavia, NK och Täby centrum. 2070 lär du fortfarande kunna ta dig till dessa platser för att shoppa.  Men du lär däremot inte se ett H&M vart du än går.

Att handla över nätet är det normala, men du vill ibland också strosa i butiker. Affärerna som finns kvar är koncentrerade till större stråk och gågator, exempelvis Drottninggatan. Miljöerna är mer attraktiva och du dröjer dig gärna kvar när du har uträttat ditt ärende. Kanske är butiken också ett kafé, en frisersalong och en bar där du kan sitta ner och koppla av eller få hår- och naglar fixade.

Butikerna tros vara färre och ytorna mindre. I stället finns fler showrooms, en yta för marknadsföring och för att prova och visa upp plagg. Butikerna är även en servicepunkt där du får hjälp med din vara.

Till helgen åker du kanske till ett av de större handelsområdena som Barkarby eller Kungens kurva, som finns kvar om 50 år. Däremot åker du inte och storhandlar mat – den beställer du på nätet. Områden som Västberga handel och Bryggeriet handelsplats i Bromma har därför försvunnit.

E-handeln är omfattande och du kan köpa det mesta via nätet och få det levererat. Vissa butiker erbjuder expressleverans där en drönare flyger hem paketet till dig omedelbart efter att du beställt.

Så ska vi äta. Stockholmarnas mat 2070 kommer att präglas av gamla tider och av nya. Klimatkrisen har gjort att maten måste produceras med mindre resurser och vara mer näringsrik. Vi importerar inte frukt och grönt från andra sidan jorden. I stället blir det som i gamla tider då var och varannan hade en liten täppa och odlade sina egna grönsaker. Stockholms temperatur kommer att vara högre och det skapar förutsättningar för att odla fler grönsaker under en större del av säsongen.

Likaså kommer gamla, tåliga grödor komma tillbaka och odlas i länet. Några exempel på så kallade kulturarvsgrödor är rättviksärt, nakenhavre, ölandsvete och gotlandslins. 

Men framtidens mat kommer också vara högteknologisk. Kött och mejeriprodukter är absoluta – dyra – lyxvaror som inte ingår i vardagskosten.

Proteinet kommer i stället från växtriket. Kanske äter vi också proteinrikt insektsmjöl eller mat som är odlad i laboratorier och framställd av mikroorganismer. Exempelvis labbmjölk, som inte varit i kontakt med en ko, men som har exakt samma smak och konsistens.

Fakta

Vilka har Mitt i pratat med?

Matilda Rehn, regionplanerare vid Region Stockholm.

Karim Jebari, forskare vid Institutet för Framtidsstudier.

Pernilla Johnsson, arbetar med SLU Future Food.

Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel.

Anna-Karin Svanberg, utställningsproducent för utställningen ”Framtidens Mat & Dryck” på Spritmuseum.

Texten är en sammanställning av vad personerna ovan tror kan ha hänt i Stockholm län om femtio år. Inget är helt fastställt.

Visa merVisa mindre