BARNSJUKVÅRD. 438 klagomål som gällde barn upp till 17 år kom in till patientnämnden under 2020.
Foto: Mostphotos
Barn som inte bemöts med respekt, får vänta länge på vård eller fått felaktiga besked. Under 2020 kom det in 438 klagomål som rör barn upp till 17 år till patientnämnden i Region Stockholm.
De har nu sammanställts i en rapport till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, som begärt in uppgifter om klagomål som gäller barnsjukvård från alla regioner i Sverige.
Anpassa efter barnen
Syftet är att förbättra kvalitén och patientsäkerheten, samt att se till så att vården anpassas efter barnens behov.
– Vi får inte in stora mängder klagomål som gäller just barn. Vi tycker dock att ett klagomål som handlar om barn är ett för mycket, säger Steinunn Ásgeirsdóttir, förvaltningschef för patientnämnden i Stockholm, i ett pressmeddelande.
Brister i bemötande
En majoritet av klagomålen rör vård och behandling, och därefter kommer brister i bemötande och kommunikation. Barn som bollas runt mellan vårdgivare är inte heller ovanligt.
Och inom den psykiatriska vården är det inte sällan långa väntetider, så att barnets psykiska hälsa försämras ytterligare.
– I de ärenden vi fått in beskrivs bland annat möten med personal som saknar förståelse för, och kunskap om, barn med särskilda behov eller som inte har förmåga att kommunicera med barn som har funktionsnedsättningar, säger Steinunn Ásgeirsdóttir.
Mer personal
Det kommer också in förslag på förbättringar. Bättre kunskap om behandlingar, mer personal för kortare väntetider, lättare att få kontakt med vårdansvarig och mer individuell hänsyn är sådant som efterlyses.
Totalt kom det in 7 095 ärenden till patientnämnden under 2020.
Ingrid Johansson
ingrid.johansson@mitti.se
070-602 54 87
Klagomål där barn fick lida i onödan
Somatisk specialistvård:
En fyraårig pojke hade haft svårt att lära sig gå. Föräldrarna hade vid flera vårdbesök påtalat att det måste vara något fel på hans ben. Efter undersökning hos specialistläkare konstaterades till slut att pojken hade ett höftfel som borde ha upptäckts när han var liten och åtgärdats direkt.
En flicka med medfödd snedhet i ryggraden har väntat i två år på en operation som försenats på grund av brister i kommunikation och rutiner inom sjukhuset. Under tiden har andningsförmågan försämrats, hon har haft lunginflammationer och svårigheter att hosta och sova.
Psykiatrisk specialistvård:
En flicka med ätstörningar försämrades efter att ha blivit inskriven vid en vårdavdelning. Det fanns ingen vårdplan och beslut togs som inte hade förankrats hos flickan.
Primärvård:
En pojke kom till närakuten med smärta i nedre delen av buken. Undersökningen visade inget avvikande. Några dagar senare visade det sig att den ena testikeln var vriden och måste opereras bort.
Ett barn med feber, ögoninflammation och smärta i öronen nekades läkarbesök då barnet inte var listat på vårdcentralen.
Tandvård:
En flicka skulle dra ut en mjölktand men tandläkaren drog i stället ut en frisk permanent tand.
SOS Alarm:
En pojke föll under match i ishockey och blev liggande på isen med skada i ena knäet, men ambulans larmades inte ut med hög prioritet.
Källa: Patientnämnden
BARNSJUKVÅRD. 438 klagomål som gällde barn upp till 17 år kom in till patientnämnden under 2020.
Foto: Mostphotos
