Seluah Alsaati Foto: Stefan Källstigen
#Järvahjältar: Seluah får sista ordet
Seluah Alsaati står upp för sig själv och sin kropp samtidigt organiserar hon orten. I höst kommer hennes debut-EP och hon är aktuell med en egen teaterföreställning.
- Min lokala hjälte
- Publicerad 11:19, 15 sep 2017
Mikrofonen i handen och fötterna på scenen. Hon tar sats, och ger ett smakprov på en av hennes kommande låtar – Akalla.
– Jag blir lätt lite manisk och går in 100 procent i det jag gör, säger Seluah Alsaati.
På kvällarna när hennes barn somnat fyller hon kaffekoppen och skriver låtar.
Vid 30 års ålder bestämde hon sig för att lära sig att rappa, två år senare släppte hon sin första låt, Min kropp är min. I höst kommer hennes debut-EP Jag heter Seluah.
Ville göra något annat
– Jag hade en kris och vill göra något annat. Jag kanske borde ha börjat tidigare med musiken, men jag tänkte: ”det är mitt liv och jag får göra vad jag vill med det”
I Järva arbetar hon för ABF Stockholm med att organisera studiecirklar, kulturprogram och annan folkbildning och ger föreningar och fria grupper pedagogiska verktyg.
– Jag träffar folk varje dag som vill organisera sig och förändra. Men jag vet också att det många gånger bottnar i orättvisa levnadsvillkor.
”Det är vi som bor i de här områdena som måste förklara för våra barn varför det är blommor och ljus i gathörnen på väg till förskolan”
Hon tycker att våldet i området blivit grövre, men samtidigt ser hon att de positiva motkrafterna växer sig starkare och nämner organisationen Förorten mot våld, som exempel.
– Nu har Järvaborna gett sig själva tolkningsföreträde över det som händer i området och kräver reella förändringar så att unga ska få bättre förutsättningar och inte skotta varandra.
– Orten för nu sin egen talan, för det är vi som bor i de här områdena som måste förklara för våra barn varför det är blommor och ljus i gathörnen på väg till förskolan.
Ensam på scenen med Järva i ryggen
23 oktober står hon ensam på scenen under premiären av hennes rap- och teaterföreställning Inte din baby . Där får vi följa hennes kamp för att stå upp för sig själv och sin egen kropp.
Föreställningen utgår från hennes erfarenheter som kvinna, det handlar bland annat om killar som gått över gränsen och behandlat henne illa.
– Jag radar upp de killar jag varit med och som gjort mig illa och sen klipper jag dem en efter en. Jag får en slags upprättelse.
Hon ställer sig upp, höjer rösten och pratar rakt ut i rummet.
– Titta nu vem som fick sista ordet. Se vem som står på scenen och jag får prata till punkt!
