Ett virus intar Stockholm. Postiljonens äldreboende stängs för besökare. Utanför Dalens sjukhus finns nu en entré märkt för bårtransporter. Hemma sitter ensamma människor som längtar efter en kram och barnbarn som vant sig vid att träffa mormor över ett videosamtal.
Om någon hade sagt till mig för ett år sedan att ovanstående scenario skulle inträffa hade jag förmodligen inte trott dem.
Jag hade inte heller trott att ett virus skulle leda till lågkonjunktur, att tusentals svenskar – däribland mina egna kollegor – skulle förlora jobbet och att mina vänner inom vården skulle jobba halvt ihjäl sig.
Som min dotters kompis, 7 år, sa: ”2020 är ett förlorat år”.
Men så lyssnar jag på en strömmad julkonsert, med Enskedebon Petra Marklund och min kusin Kristian Mattsson (The tallest man on earth). Och då minns jag alla ljusglimtar från året.
Som ny reporter i söderort har jag känt mig oerhört välkomnad av alla er invånare. Ni Årstabor har visat att det går att samla ihop 684 (!) namn för att få behålla en öppen förskola.
I Rågsved har engagemanget fortsatt för att behålla både muralmålningen Highway och Snösätras graffiti.
Och från Dalen minns jag med värme reggaestjärnan Eek-a-Mouse som framförde en balkongspelning under karantänen, och lovade en riktig spelning i området, om jag kunde ordna den.
Det kan jag inte, men jag tipsar gärna om julkonserten med Petra Marklund som ligger på Göteborgspostens hemsida fram tills januari. Och viktigast av allt, besök gärna Mitt i Årsta/Enskede/Vantörs hemsida, och vår Facebooksida, så ofta ni kan.
Det är ni invånare, och alla artikelidéer som ni skickar till mig, som ger mig hopp om ett bättre 2021!