Skönheten och odjuret i Mosta

Avsnitt nummer 14 i serien bilentusiaster för oss till en före detta smedja i Mosta, strax utanför Örsundsbro. Där möter vi en vacker hotrod, som bokstavligen vuxit upp ur betonggolvet, plus ett bygge knappt möjligt att beskriva.

  • Publicerad 14:43, 2 maj 2022

Det här är en krönika på Mitti. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens.

Motorn är en Cheva, 355 kubiktum, blocket en 82:a, topparna 65:a … kamaxel och kolvar från Camaro Z28, 375 hästar.

Det finns entusiaster och utanpå det nördar. Om jag med ordet nörd beskriver Ulf Andersson i Mosta, gör jag det som något fint, min bästa komplimang.

Jag mer än gillar människor som ger allt för att förverkliga sin idé, sin dröm, hur tokig den än kan verka för oss utomstående.

Bakom ett hemmabygge som Uffes hotrod finns allt från tekniskt kunnande, fantasi till värsta envishet.

Inga problem är för stora. Ingen möjlighet för liten.

När jag frågar Ulf hur han kunde få till den nödvändiga precisionen i framvagnen, vinklar och inställningar typ camber, caster och allt vad det nu heter, fick jag ett svar som verkade både enkelt och självklart:

– Jag byggde en ställning som jag bultade fast i betonggolvet med spindlarna där dom skulle vara, satte dit ramen, och se´n var det bara att bygga på resten.

Inget datorprogram. Bara ritpapper för att kunna skala ner till kollegieblockets A4-format. Mycket tycks handla om att få komponenter från olika bilmodeller av vitt skilda generationer att greppa i varandra.

– Framvagnen är egen konstruktion med bromsar från Opel Commodore, i bakvagnen sitter en Ford Fairlane-axel med bromsar från Volvo 164, lådan är från Pontiac Firebird Trans Am.

Med huvudet under de uppfläkta huvplåtarna (som han knackat för egen hand) fortsätter Ulf:

– Motorn är en Cheva, 355 kubiktum, blocket en 82:a, topparna 65:a. Det som ger effekt, alltså kamaxel och kolvar, från Camaro Z28, 375 hästar.  

För oss normalkunniga är det svårt att begripa hur ett bygge av det här slaget går till. Speciellt eftersom bilder klippta ur en tidning tycks vara en del av själva ursprungsidén:

– Hot Rod Magazine från 1979. Ett bygge av Boyd Coddington.

Coddington är helt klart en ikon bland bilbyggarfolket och har designat hotrods till kändisar som ZZ Top och Eric Clapton.

– Tog mina foton, åkte över till Kalifornien och träffade Coddington. Bygget blev helt klart godkänt, men han var mest förvånad­ över varför man satsar på en hotrod i det nedisade Sverige.

I dag står Ulfs knallröda skapelse i Mosta gamla smedja, som också är hans verkstad­.

Men hur den kom hit är också det en historia.

– På en släpvagn i rykande snöstorm från Piteå.

Ulf berättar att han faktiskt sålde sin hotrod 1999 för att bygga ett garage i Kungs Husby, där han bodde på den tiden. 2016, alltså efter 17 år, såg sambon Yvonne en annons på blocket: Ulfs hotrod!

– Jag hade verkligen ångrat mig under åren. Nu kunde jag köpa tillbaka min bil. Otroligt.

Granne till ”rodden” inne i smedjan står ett hiskeligt bygge. I grunden en PV från mitten av 50-talet, men med luftintaget till en V8:a stickande upp ur motorrummet.

– Ska bli en dragracingbil, men den får en yngre familjemedlem ta hand om när det är dags för provreporna.

När Ulf startar sin knallröda hotrod för att köra tillbaka in i smedjan, hörs ett muller som säkert är musik i den sanna entusiastens öron. För övrigt en passande liknelse eftersom Ulfs andra hobby är att spela soul och blues (klaviatur) i två lokala band.

Ljud som ljud och takt som takt.

Starthjälp vid akuten

Mejl från mamma Nettan och Billy, 4 år: ”Tack du undersköterska Birgitta som gav oss starthjälp på parkeringen vid akuten, Enköpings lasarett, tisdag 19 april”.

Kärvt för hybrider

Kärvande bromsok är ett allt större problem för allt fler ägare till hybrider. Sällan används fotpedalen. Byte av bromsok och överhettad skiva kostar tusenlappar.

Dyrare premier

Försäkringsbranschen varnar för dyrare premier. Ökade fraktpriser på reservdelar och kostnaden för stulna katalysatorer, kan tvinga upp försäkringen 10–20 procent.