#ettsthlm

Ihopkopplade. Tina Vikor ville lära sig mer om ekonomi. Ylva Weitz tyckte det var spännande att lära känna folk med andra erfarenheter. Nu träffas de regelbundet i en lokal diskussionsgrupp. Foto: Petter Beckman

Tina korsade gränsen: "Jag ville gå emot mina vi-och-dom-känslor"

De bor på varsin sida om järnvägen som klyver området socialt och ekonomiskt. ”Jag har alltid haft lite vi-och-dom-känslor mot dem på andra sidan”, säger Tina Vikor, som startat en lokal grupp för att prata om ekonomi. ”Man förstår samhället bättre av att höra andras erfarenheter”, säger Ylva Weitz.

  • Publicerad 12:10, 21 jun 2020

Egentligen är de inte så olika. Båda har akademisk utbildning, båda är intresserade av samhällsfrågor och jobbar i medelklassyrken.

Men Tina Vikor bor i hyreslägenhet på västra sidan om järnvägen i Skogås, sidan med de många miljonprograms-lägenheterna. Medan Ylva Weitz bor i radhus på den östra sidan som alltid har räknats som ”finare”.

– Jag har nog alltid haft lite vi-och-dom-känsla gentemot folk som bor på andra sidan, de som är lite mer ”överklass”. Och jag ville gå emot det, berättar Tina.

Diskussionsgrupp för lokalbor

För tre månader sedan startade hon en diskussionsgrupp, bara för Skogåsbor, för att prata om ekonomi: vad händer med jobben? Måste vi konsumera så mycket? Varför ökar klyftorna? Hur vill vi ha det?

– Det här är saker jag själv vill lära mig mer om. Mycket håller på att förändras och jag vill att fler ska bli medvetna, för att vi ska kunna påverka.

– Men jag ville också att det skulle bli lite som en bro, att det skulle öka sammanhållningen genom att ta med folk från båda sidorna, säger hon.

Vattendelare. Järnvägen har alltid varit en social gräns mellan de olika halvorna av Skogås.

Hittills har det varit tre träffar, alltid utomhus på grund av corona, oftast i någons trädgård.

– Vi har pratat om lönenivåer och skatter och jämlikhet, om problem vi ser på våra olika jobb som hindrar att skattepengar kan göra den nytta som är tänkt. Det är jätteintressant, säger Tina.

Ylva Weitz kom med i gruppen genom en gemensam bekant. Precis som Tina har hon aldrig varit lockad av de befintliga politiska partierna.

– Men det är intressant att försöka förstå samhället genom att prata med andra människor. Man kan verka politiskt i det lokala, i det lilla, genom de relationer som omger en, säger Ylva.

Vad betyder att ”verka politiskt”?

– Att prata ned varandra, försöka förstå varandras perspektiv, intressera sig för varandras erfarenheter. Träffa människor man inte skulle träffa annars, säger Ylva.

Ylva berättar att hon ursprungligen kommer från ett litet samhälle i Östergötland och att hon gillar känslan av att vara grundad på en plats.

– Den känslan kan jag få här i Skogås. Och det finns en vits att ha ett lokalt nätverk som inte bara är människor från samma grupp.

Utmaning. ”Svårast är att prata politik med folk man känner. Det är nästan pinsamt att fråga”, säger Tina.

”Blir en korspollinering”

Ett av Tinas mål är att folk ska känna att de tillhör en större gemenskap:

– Det blir en korspollinering när man för över idéer från en krets till en annan. Det gör att man förstår varandra bättre.

Finns inte en risk att ni håller med varann för mycket?

– Jag vet inte alls om vi har samma politiska åsikter. Vi har aldrig ens nämnt partipolitik, säger Tina.

– Men det är klart det vore bra att få med folk med fler olika bakgrunder. Någon höginkomsttagare. En hemmafru. Och hittills har det varit lite svårare att få folk att nappa på min sida av järnvägen.

Bland det mest utmanande, berättar hon, är att diskutera politiska frågor med sina vänner. Det har nästan känts pinsamt att fråga folk om de vill vara med.

– Jag har jobbat hela livet med olika samhällsprojekt. Men det kommer alltid uppifrån. Det är det här som saknas: att kunna göra det i sin vardag.

Tips: Så får man ett bättre politiskt samtal

I Facebookgruppen ”Nya principer för politik” som Tina Vikor hämtar inspiration från har medlemmarna skickat in tips om hur man får ett bättre politiskt samtal. Här är några av punkterna.

Behandla andra som du själv vill bli behandlad. Inga angrepp eller förakt, inte raljerande eller förminskande.

Undvik att dra förhastade slutsatser om andra. Föregå med gott exempel hellre än att mästra andra.

Bemöta angrepp med motfrågor som ”vad menar du med det där?” eller ”varför så otrevlig ton?” och liknande.

Inte prata som att det är ”sista striden”. Även om personen inte verkar vilja ta till sig det man säger kan det mycket väl ändå lämna intryck, några timmar eller dagar senare.

Våga säga om man tycker olika men alltid vara nyfiken och villig att titta närmare på det man tar för givet.

Undvik: Skvaller, överdrift, negativitet, klagande, dömande, ursäkter, dogmatism/hålla fast vid en uppfattning utan tillräcklig grund eller kritisk prövning.

Visa merVisa mindre