#ettsthlm

Kontakt. Hanna Göransson och Ulla Granarp brukar handla blommor av Mustafa Toubai på torget i Kista: ”När samhället förändras är det viktigt att vi är nyfikna på varandra och pratar om det som enar snarare än det som skiljer”. Foto: Petter Beckman

Läsarna: "Prata om likheterna – inte om skillnaderna"

Hur kan man förbättra relationen mellan islam och majoritetssamhället? Bland förslagen från Mitt i:s läsare märks både en önskan om att "muslimer ska anpassa sig mer" – och en stor vilja att mötas, för att öka den ömsesidiga förståelsen.

  • Publicerad 11:50, 22 maj 2021

Se till att skolorna får en större blandning av elever så att förståelsen ökar.

DETTA ÄR DEL 4 I ARTIKELSERIEN "ISLAM I STOCKHOLM"

Läs tidigare delar här:

Forskare: Fel att tro att varannan svensk hatar islam

"Efter ett tag började mina kollegor försvara mig"

Oro för jämställdheten gör kvinnor mest kritiska till islam

I Mitt i:s läsarundersökning om relationen mellan islam och majoritetssamhället som vi presenterade förra veckan, instämde 67 procent i att ”muslimer i Sverige i högre grad borde anpassa sitt levnadssätt till majoritetssamhällets normer”.

Bland frågorna fanns ett flertal andra påståenden med mer positiv och tolerant lydelse, som inte fick lika stort stöd.

"Alla får ha sin tro"

Önskemålet om "mer anpassning" återkommer när vi ber läsarna att formulera egna förslag på vägar framåt. ”Alla får ha sin tro, men ska leva efter samhällets regler”, är en vanlig formulering.

"Om jag reser till ett muslimskt land får jag anpassa mig vare sig jag vill eller inte och ta på huvudduk och inte bada topless”, skriver en kvinna.

Mitt i den 1 maj.

Flera föreslår att samhället ska driva på genom ”undervisning, upplysning och samhälleligt avståndstagande från fundamentalism” och att ”synen på jämlikhet och kvinnosynen ska läras ut och efterföljas”

Flera lägger till kravet: ”Minska invandringen”.

Fördomar och intolerans

Men minst halva läsekretsen tycker också att det finns ett delat ansvar att förbättra relationen: 56 procent i undersökningen instämmer i att fördomar, intolerans och okunskap från majoritetssamhällets sida bidrar till problemet.

Många förslag utgår från den problembilden: ”Gå efter beteendet hos en människa, fråga, döm ej” och ”Lyssna på varandra.”

Tydligt är att en stor grupp läsare vill ha både och: ökad anpassning och ökad tolerans från majoritetssvenskars sida.

Interagera mer

”Dialog! Förståelse! Utbildning!”, ”Att interagera mer, lära känna varandras olika vardag samt tolerans från båda håll”.

Mitt i den 8 maj.

Många pekar också ut det uppdelade boendet och bristen på mötesplatser som ett avgörande hinder:

”Jobba för att minska segregationen”, ”Att inte segregera bostadsområden och skolor. ”Fler mötesplatser, mer diskussion om vad demokrati är och hur den görs”

Som viktiga aktörer nämns SFI, föreningslivet, moskéerna. ”Bättre undervisning om svensk kultur. Ta tillvara civilsamhället bättre och deras kontakter”. ”Imamerna måste bli mer medvetna om sin roll som brobyggare”

"Peka inte ut"

Viktigt också, tycker flera: ”Att inte i media peka ut vissa folkgrupper utan göra en mer nyanserad bild.”

Minskad otrygghet är en nyckel, menar några: ”Om man tar tag i kriminaliteten och stökiga gäng så kommer fördomar mot skötsamma muslimer och invandrare att bli ett mycket mindre problem”

Reducerad hyra

En läsare kommer med ett konkret, bostadspolitiskt förslag:

”Mer blandad befolkning i utsatta områden. Låt majoritetssvenskar få kraftigt reducerad hyra om man flyttar dit. Dessutom med krav på att delta i föreningsverksamhet där ’nysvenskar’ är.”

Mitt i den 15 maj.

Och kanske allra vanligast är förslag som fokuserar på barnen och ungdomarna:

”Mera upplysning om muslimer i skolor. Det kan vara muslimer som själva berättar om sin syn på religion, sätt att leva, traditioner med mera. Men också hur du vill integreras i ditt nya hemland”

Blandning i skolan

”Satsa på aktiviteter som kan samla barn med olika bakgrund. Värva aktivt från grupper som inte självmant söker sig dit.”

”Framförallt stötta barnen och förbjud slöjor på barn i lågstadium och mellanstadium. Se till att skolorna får en större blandning av elever så att förståelsen ökar”

Gamla har svårare

Pensionärerna Hanna Göransson och Ulla Granarp brukar handla blommor av Mustafa Toubai på torget i Kista.

– Vi som är gamla kan ju ha lite svårare att hantera stora omställningar i samhället. Men det viktiga är att vi är nyfikna på varandra och att vi pratar om det som enar snarare än det som skiljer, säger Hanna och Ulla.

Kommentar: Vad gör vi om alla inte vill gå på diskotek?

Ena sidan fruktar en islamisering av Sverige. Andra sidan tolkar anpassningskravet som islamofobi. Men det det finns också sätt att bryta polariseringen, skriver Mitt i:s Petter Beckman.

Petter Beckman, projektledare för #EttSthlm

Är det verkligen kärnan i att vara svensk, att tjejer och killar träffas och har kul tillsammans på fritiden?

Imamen Kashif Virk, intervjuad i förra veckans Mitt i, tycker inte det. Ungdomar som vill leva enligt islam bör helst umgås bara med sitt eget kön, menar han. Diskotek och andra mixade nöjen går bort.

Och det ska inte diskvalificera muslimer från att räknas som fullvärdiga svenskar, är imamens poäng.

Egna normer

”Integration innebär för oss att älska vårt land, att tjäna det och följa dess lagar. Sedan måste varje minoritet kunna leva efter sina normer”, framhåller Kashif Virk i en längre intervju på mitti.se.

Imamen: "En kvinna kan vara fri på flera sätt"

Så ser också den officiella politiken ut i Sverige. Här råder inget värderings- eller diskotekstvång.

Debatten fastnar

I den allmänna opinionen bubblar ett mycket mer långtgående krav på anpassning. Just i frågor om jämställdhet och könsroller är motståndet mot islam som störst, visar Mitt i:s läsarundersökning.

Det är också här debatten fastnar. Ena sidan fruktar en islamisering av Sverige. Andra sidan tolkar anpassningskravet som islamofobi.

Hur bryter vi den polariseringen? Islamforskaren Pernilla Ouis föreslår att vi fokuserar mindre på koranen och mer på människors vardagsliv, där anpassandet och jämkandet ofta pågår utan större dramatik.

Krockande förväntningar

”I många fall struntar folk i vad islam säger och lever sina liv precis som andra, i jämställda relationer, utan att titta i en manual inför alla beslut”, säger hon.

Kashif Virk vill bjuda in till samtal. ”Fråga istället för att hata”, säger han. Den inställningen verkar också en majoritet av Mitt i:s läsare ha.

Värderingar och förväntningar krockar. Vi är oeniga om vad "anpassning" betyder. Just därför behöver vi lyssna mer på varandra för att komma vidare.

#EttSthlm är en specialsida i Mitt i som letar svar på hur vi får ett mer sammanhållet Stockholm. I en serie artiklar diskuterar vi relationen mellan islam och majoritetssamhället.

Vi gör det därför att frågan sedan flera år har legat i fokus för debatten om integration och segregation.

Vad tycker du om Mitt i:s sätt att hantera frågan? Vad skulle du vilja läsa mer om? Skriv gärna till: petter.beckman@mitti.se

Visa merVisa mindre