#ettsthlm

Enkät. Hur mycket är du beredd på att förändra din livsstil för att möta klimathotet? Stockholmare vi pratar tror att vi klarar omställningen – men att vi kan behöva en knuff. Foto: Petter Beckman

Klimatet: "Ju rikare man är desto mer behöver man backa"

Nästa alla är överens. Våra utsläpp är ohållbara. Men hur långt är vi beredda att gå för att ställa om? Ju fler som förstår att vi måste ändra vår livsstil, desto mer riskerar motståndet att öka, menar forskare.

  • Publicerad 09:15, 2 okt 2021

Jag tror inte på att ställa grupper mot varandra. Vi är alla fast i ett ohållbart system.

DET HÄR ÄR DEL 3 I ARTIKELSERIEN "SKILDA VÄRLDSBILDER". LÄS ÄVEN DEL 1 och DEL 2.

– Ju rikare man är, desto mer miljöutrymme tar man upp. Och desto större ansvar har man att backa från det utrymmet, säger Åsa Callmer, forskare från KTH, specialiserad på hållbar konsumtion.

I sin avhandling från förra året menar hon att vi måste ersätta idén om ständigt ökande materiell standard med ett mål om tillräcklighet. Och att alla som lever över den nivån – vilket hon menar gäller den stora majoriteten i Sverige – har en skyldighet att träda tillbaka.

– Det är klart att det är en splittrande fråga. I takt med att fler och fler förstår nödvändigheten i att ställa om och att det innebär uppoffringar, desto mer riskerar motståndet att öka, säger Åsa Callmer.

Försvårar förändring

Statistiken visar att det är Sveriges låginkomsttagare som har minskat sina utsläpp mest sedan 1990-talet, medan den procent av befolkningen som tjänar mest har ökad sitt klimatavtryck kraftigt.

– Man ska känna till de här skillnaderna. Men jag tror inte på att ställa grupper mot varandra. Vi är alla fast i ett ohållbart system som försvårar för dem som vill göra en förändring och som förenklar för dem som inte bryr sig, säger Åsa Callmer.

Nya mål. Vi måste ersätta idén om ständigt ökande materiell standard med ett mål om tillräcklighet, säger Åsa Callmer, omställningsforskare. Foto: Mostphotos

I dag är det bara en mindre grupp, sex procent av befolkningen, som förnekar att människan har en påverkan på klimatet, enligt mätningar från SOM-institutet.

Den avgörande konflikten gäller i stället vad man tror krävs för att nå klimatmålen, framhåller Pernilla Hagbert, en annan omställningsforskare vid KTH.

Frågan gäller: ska vi effektivisera systemet – eller ändra systemet i grunden?

Sysselsättningen viktigare

– Sedan 1990-talet har den ”ekomoderna” tolkningen dominerat, att vi klarar det med hjälp av grön teknik, effektiviseringar och smartare individuella val, säger Pernilla Hagbert.

– Som med det fossilfria stålet: inget förändras i grunden i hur vi ser på stålets användning, mänskliga relationer eller på samhällets mål. Det viktigaste blir att upprätthålla sysselsättningen, industrin, byggandet och tillväxten.

Förändra normer

Mot detta, menar Pernilla Hagbert, står en annan, mer ”socio-ekologisk” tolkning, som vill ersätta tillväxtmålet med andra visioner om det goda samhället. Och att vi tillsammans behöver förändra de normer som styr våra liv.

"Många står nog någonstans mittemellan. Det finns mycket som skaver i oss alla när det gäller klimatomställningen", säger Pernilla Hagbert, KTH. Foto: Petter Beckman

– Den här uppdelningen kan bli väldigt stereotyp. Många står nog någonstans mittemellan. Och det finns mycket som skaver i oss alla. De som äger sin bostad vill att den ska öka i värde och alla vill ju få pension – samtidigt som vi inser att mycket i vår livsstil och vårt samhällssystem är ohållbart, säger Pernilla Hagbert.

Svårare att stå emot

Både hon och Åsa Callmer betonar att båda typerna av förändring behövs. Och att alla kommer att behöva omvärdera hur mycket vi ska konsumera, hur mycket vi ska jobba och hur stort vi ska bo.

– Jag tror väldigt mycket på dem som är i mitten, att majoriteten faktiskt förstår betydelsen av de livsstilsförändringar vi behöver göra. Och ju fler som inser detta, desto svårare blir det att stå emot, säger Åsa Callmer.

Så mycket måste vi ställa om

I Sverige släpper en genomsnittlig person ut cirka 8 ton koldioxid per år. Enligt Naturvårdsverket behöver den siffran minska till 1 ton per person fram till 2050.

Åren 1990-2015 har låginkomsttagare i Sverige minskat sitt klimatavtryck med 16 procent, medelinkomsttagare med 12 procent medan den rikaste procenten har ökat sitt avtryck med 11 procent (Källa: Oxfam).

43 procent av svenskarna motsätter sig höjda skatter på bensin och flygresor enligt Naturvårdsverkets senaste mätning.

Visa merVisa mindre

Enkät: Vad tänker du om klimatfrågan?

Nadia och Mandana Atabaki, Farsta och Bandhagen

– Vi diskuterade det häromdagen när vi såg ett program om isbjörnarna på tv. Det är
klart man bli orolig, säger Nadia.
– Vi behöver prata mer om det. Och jag är absolut beredd att ändra min livsstil, om
det hjälper. Men jag tror inte att min livsstil påverkar klimatet särskilt mycket, säger
Mandana.

Bång Anders Thorburn, Saltsjö-Duvnäs

– Jag duckar ganska mycket och skyller mina tillkortakommanden på att jag är småbarnspappa. Jag tror inte vi kan lösa det inom nuvarande system, vi kommer att behöva en ny typ av ekonomi. Men övergången blir så gradvis att vi kommer inte märka den. Det blir en ny era och vi kommer att tycka det är helt normalt när vi väl kommer dit.

Carl-Johan Forssell, Östermalm

– Jag skulle självklart vara beredd att göra förändringar. Men jag tycker att jag lever ganska sunt, kör inte mycket bil och försöker åka kollektivt. Om det är så att vi är tvungna att leva på ett helt annat sätt, då behöver vi få en tydlig order uppifrån. Jag är inte en sån som gillar att ge pekpinnar åt andra.

Inyang Eyoma Bergenstråle, Nacka

– I bästa fall klarar vi omställningen med hjälp av nya bilar och en klokare konsumtion. Men om jag ska vara mer pessimistisk är det nog först när vi blir ännu mer trängda, av extremväder och oljepriser, som vi är beredda att ta de obekväma besluten. Och jag tror inte det går utan ekonomiska styrmedel.

Christoffer Lif, snickare, Nacka strand

– Jag har gjort mig av med ena bilen, åker mer kommunalt och flyger sällan. Omställningen är redan på väg känns det som. Jag tror att människor kommer att anpassa sig. Vi vänjer oss vid det mesta. Och man är väl tvungen.

Björn Rosengren, tidigare näringsminister

– Jag tror absolut att vi kan att göra de förändringar som behövs inom nuvarande system. Sverige brukar vara bra på sånt. Särskilt den unga generationen håller på att ändra sin livsstil. Och inte minst inom näringslivet ser vi en stark förmåga att ställa om. Det kommer inte att gå att sälja någonting som inte har en miljöprofil.