#ettsthlm

HOTSPOT. Tantolunden är en av Stockholms parker där det förekommer både drogkonsumtion och drogförsäljning, enligt polisen. Foto: Mostphotos, Maria Groth

18-åringar: Vi har säkert lagt ut 100 000 kr på droger

Det dödliga våldet inom Stockholms knarkvärld eskalerar. Blickarna riktas mot förorterna. Men i övriga stan fortsätter narkotikabruket som om inget hade hänt. Går det att prata om ett ansvar?

  • Publicerad 01:15, 10 sep 2022

I början var det roligt, att få skrattpsykoser ihop med kompisarna. Men till slut mår man bara piss.

De sitter på en mönstrad filt i en av Stockholms vanligaste picknickparker med en nyöppnad chipspåse, en kortlek och ett paket cigaretter.

– Vi slutade skolan tidigt idag och ville hitta på något trevligt. Något som inte handlar om droger, säger Melanie, 18.

Agnes, Felicia och Melanie går i trean på gymnasiet och bor i samma del av Stockholms innerstad. Alla tre har missbrukat olika former av narkotika – inte bara cannabis – nästan hela tonårstiden. Som mest uppåt tre jointar om dagen.

En total tomhet

Den här sommaren har de bestämt sig. Nu får det räcka.

– I början var det roligt, att få skrattpsykoser ihop med kompisarna. Men till slut mår man bara piss. Man känner inget, bara en total tomhet efteråt, säger Felicia.

NORMALISERAT. "Tyvärr har det blivit helt normaliserat: att festa är inte kul om det inte finns droger", säger Melanie. Foto: Mostphotos

Hon berättar att hon började med cannabis när hon var 13, ecstacy när hon var 14, kokain vid 15, tramadol och svamp från hon var 16–17.

För de andra har mixen varit ungefär den samma. ”Inte kokain, men allt det andra”, säger Melanie.

– Det är inget jag är stolt över. Men tyvärr har det blivit helt normaliserat: att festa är inte kul om det inte finns droger, säger Melanie.

Föräldrarna har ingen aning

Hur mycket pengar har gått åt? De vet inte exakt. Säkert 100 000 kronor tillsammans, gissar Agnes.

– Men vi har aldrig pratat om det här öppet förut. Ingen av våra föräldrar har den minsta aning, säger Agnes.

HEMSKT. "När rapparen Einár blev skjuten i Hammarby sjöstad, då reagerade folk. Men alla de andra som dör, de blir bara en siffra statistiken. Det är hemskt", säger Felicia.

Det är Mitt i:s inledande fråga som gör att samtalet kommer igång: Gör skjutningarna att ungdomar blir mer tveksamma att köpa droger? Frågan diskuteras för lite, tycker tjejerna.

– Tyvärr tänker ingen så. Man vet att det inte är man själv eller ens kompis som blir dödad. Och när folk väl är inne i den världen, då bryr de sig inte, säger Felicia.

Siffra i statistiken

Hon har själv ibland ”hjälpt till” genom att lämna över narkotika till andra köpare. Allt sker mellan vänner, ofta flera som handlar tillsammans. Våldet är långt borta.

– När rapparen Einár, med svensk bakgrund, blev skjuten i Hammarby sjöstad, då reagerade folk. Men alla de andra som dör, de blir bara en siffra statistiken. Det är hemskt, säger Felicia.

– Samtidigt pekar politikerna bara ut förorten, fast det handlar om hela stan, tillägger hon.

"Lyft fram sambanden"

Sambanden borde lyftas fram mycket mer, tycker alla tre. På ett respektfullt sätt, som gör att folk kan känna empati och komma ur den själviska bubblan.

– Det borde vara ett helt ämne i skolan, redan på mellanstadiet, säger Melanie.

MÅR DÅLIGT. "Grundproblemet är den psykiska ohälsan. Unga borde få hjälp mycket tidigare, så att de kan känna hopp", menar tjejerna. (OBS genrebild som inte föreställer personerna i artikeln) Foto: Mostphotos

Grundproblemet är att så många unga mår dåligt, menar tjejerna: sociala medier hetsar kring framgång och utseende. Unga borde få hjälp med sin psykiska ohälsa mycket tidigare, så att de kan känna hopp.

– En period tog jag tramadol varje morgon för att orka genom dagen. Jag har haft mycket depressioner. Ingen börjar med droger för att de mår bra, säger Felicia.

"Legalisera cannabis"

Några äldre killar, kollegor från ett IT-företag, sitter i en ring en bit bort i samma park. Flera har använt droger tidigare, några har kompisar som det gått illa för.

– Jag tycker man ska göra som i Amerika och legalisera cannabis, gärna ta in skattepengar från droghandeln, säger en kille i prydligt skägg, uppvuxen i Sätra.

Skulle det göra att man fick bort skjutningarna?

Nej, det tror ingen i cirkeln. De kriminella kommer bara att byta drog, menar en av männen, uppvuxen i Skogås.

Tror ni att man kan få tonåringar att köpa mindre om man lyfter fram kopplingen till våldet?

– Nej. Det är som att köpa fina kläder. Man kanske förstår att de är tillverkade av barnarbetare i Indien, men när man går och handlar så finns den tanken inte med, säger Sätrakillen.

– Man handlar inte av värsta buset heller. Det känns fräscht och fint, som när du går till klädaffären, säger kollegan från Skogås.

Fotnot: Personerna i artikeln heter egentligen något annat.

Gymnasister i innerstan knarkar mest

√ Gymnasieelever bosatta i innerstan använder narkotika i betydligt högre utsträckning än ungdomar i ytterstan.

√ 48 procent av pojkarna i årskurs två på Kungsholmen hade provat narkotika det senaste året i 2020 års Stockholmsenkät – jämfört med 5 procent av pojkarna i Rinkeby-Kista. Snittet för Stockholm den senaste mätningen 2022 är 26 procent.

√ Även om fler unga provar på droger i socialt privilegierade stadsdelar är det tyngre missbruk vanligare bland unga i socioekonomiskt utsatta stadsdelar, enligt Stockholms socialförvaltning.

√ Cannabis står för cirka 90 procent av ungdomarnas narkotikaanvändning i Stockholm (Källa: Stockholmsenkäten)

√ Cannabismängden i Henriksdalsverkets avloppsvatten under en vecka 2019 motsvarade 24,6 miljoner kronor. (Källa: SVT Veckans brott).

√ Kokain- och amfetaminmängden motsvarade cirka 3 miljoner kronor vardera, enligt SVT-undersökningen.

Visa merVisa mindre

”Unga inne i stan är nog sig själva närmast”

Fredrik Nell, preventionssamordnare inom Norrmalms stadsdelsförvaltning, är lite skeptisk till att kopplingen mellan narkotikaandeln och gängvåldet skulle kunna få ungdomar att minska droginköpen.

– Givetvis finns det med som en del i vår kommunikation: ”du tar en risk när du ger dig in i kriminella handlingar”. Men den vanligaste vägen är att du blir bjuden eller köper genom en kompis. Sambandet med den undre världen är ganska avlägset, säger han.

Skjutningarna ses förstås som allvarliga också av unga i innerstan, och alla vet att de bidrar till en olaglig ekonomi om man köper narkotika, framhåller Fredrik Nell.

– Men här i innerstan är det nog snarare de personliga hälsoriskerna som folk tänker mest på. Även om man ser sambanden är man nog sig själv närmast, säger Fredrik Nell.

Elin Sylvan och Niklas Odén jobbar centralt inom Stockholms socialförvaltning med att samordna det drogförebyggande arbetet.

– Droghandeln är den viktigaste ekonomiska drivkraften i den kriminella världen. Det är klart att det ska belysas i det drogförebyggande arbetet som en del i mixen, säger Niklas Odén.

Tror ni att unga skulle köpa mindre om de såg sambandet tydligare?

– Det finns väldigt lite forskning kring vilka budskap som fungerar mest förebyggande. Olika ungdomar är mottagliga för olika aspekter. Det här argumentet biter säkert på vissa, säger Elin Sylvan.

Vad är mest effektivt tror ni?

– Föräldrarna är de viktigaste normgivarna långt upp i åldrarna. En nära relation till föräldrar som sätter gränser och tar det här snacket, det är något av det viktigaste för
att minska drog-användningen, säger Elin Sylvan.