REPLIK på L-inlägget "Dags att ge alla en personlig husläkare".
Liberalerna Johan Pehrson och Amelie Tarchys Ingre menar att vården skulle tjäna på att alla får tillgång till en fast läkare på sin vårdcentral, och att L är bäst lämpade att säkerställa detta. Om vi lägger de vackra orden åt sidan och i stället vänder blicken mot Region Stockholm, där liberaler har varit med och styrt över sjukvården i 16 års tid, så visar facit något helt annat.
Torpederat sönder sjukvården
Vi vet att patientsäkerheten och vårdkvaliteten ökar när patienter får träffa samma vårdkontakt, i stället för att dra sin berättelse på nytt gång efter gång. Det är också vad de allra flesta patienterna efterfrågar. Ändå har Liberalerna i fyra mandatperioder torpederat sönder Stockholms sjukvård, och som patient tycks man aldrig hamna på rätt ställe.
I princip omöjligt
Både väntetider för en tid på vårdcentralen och antalet patienter som varje läkare ansvarar för har ökat, år efter år. 2011 fanns det ekonomiska ramar för att anställa en distriktsläkare per 1 600 patienter. Tio år senare har antalet patienter per läkare ökat till 2 200. Att fler patienter är uppsatta på en namngiven läkare spelar mindre roll när det totala patientantalet bara ökar och det i princip är omöjligt att få träffa sin namngivna läkare.
Uselt betyg
Samtidigt har andelen av sjukvårdens totala resurser som går till vårdcentralerna stått stilla under tiden som Liberalerna haft makten, trots att i princip alla partier i dag säger sig vilja att den andelen ska öka. Under samma tid har dessutom läkarna på vårdcentralerna fått fler och fler uppdrag, och många orkar inte längre jobba heltid. Det är ett uselt betyg till Liberalernas sjukvårdspolitik.
Dränerat resurserna
Mängder av resurser har också lagts på helt fel saker. Dyra vårdvalsexperiment har gjort att det i dag är marknaden som bestämmer var och hur mycket vård det ska finnas. Kostnaderna för nätläkarbolag har skenat och dränerar regionens resurser, en utveckling som Liberalerna konsekvent har försvarat i riksdagen.
Det vården behöver är en tydlig handlingsplan framåt, och färre tomma floskler. I Region Stockholm behöver vi ge vårdcentralerna mer resurser så att de kan anställa fler läkare. Varje läkare ska ansvara för som mest 1 200 patienter, inte 2 200 som i dag.
Helt fel saker
Vårdcentralerna behöver ett områdesansvar, och vi måste sluta jaga vårdcentralerna med ekonomiska styrsystem där patienter ses som intäkter på ett papper snarare än faktiska människor med vårdbehov.
Vi behöver kort sagt tänka om och prioritera annorlunda. Liberalerna har haft chansen att förbättra vården i Stockholm i 16 års tid, och har strösslat pengar på helt fel saker. Regionen behöver ett nytt styre med ett starkt vänsterparti.