Anna König Jerlmyr (M) och hennes partikollega Johan Forsell gör det som Stockholmsmoderaterna allt som oftast gör när deras egen politik inte fungerar: de skyller på någon annan. Den här gången handlar det om den rekordmängd skjutningar som skett i Stockholm under König Jerlmyrs tid som finansborgarråd. Trots starka insatser från polisen, där många gängkriminella nu är inne i rättsprocesser, så har vi under Moderaternas styre sett en fortsatt kraftig rekrytering till gängen. Det är kommunens ansvar att stoppa grogrunden, görs inte det så fylls det hela tiden på med nya personer i de kriminella gängen.
Med facit i hand blir det förståeligt att König Jerlmyr vill rikta ljuset någon annanstans. Hon gick till val på att knäcka den här typen av brottslighet. Och där andra kommuner har lyckats vända den negativa utvecklingen, så ser vi tyvärr inte samma sak i Stockholm. Här fortsätter rekryteringen och skjutningarna ökar.
Bra skolresultat viktig faktor
Polisen och alla andra som kan något om frågorna pekar på bra skolresultat som en av de viktigaste faktorerna för att se till att unga inte dras in i kriminalitet. Och på skolan har Moderaterna lagt stora besparingar för att kunna finansiera sina skattesänkningar. Man skär ner på den enskilt viktigaste faktorn som kan stoppa rekryteringen till gängen. De reella effekterna av dessa nedskärningar lär vi se först på sikt, det blir ju så: en kortsiktig politik idag, skapar stora problem som syns först några år framåt.
Och just det, om något, borde König Jerlmyr ha lärt sig något av: hur en kortsiktig politik kan skapa stora framtida problem. Eftersom det blir tydligt när man djupare studerar bakgrunden till dagens gängkonflikt, nämligen hur staden totalt misslyckades med det förebyggande arbetet förra gången hon och Moderaterna styrde.
Detta hände. Det larmades tidigt om flera av de personer som ingår i dagens gängkonflikt. Redan för över tio år sedan slog socialtjänsten larm om att det fanns pojkar som var på väg in i kriminella miljöer om inget gjordes. Det var ett larm, likaväl som ett rop på hjälp efter resurser för att förhindra det. Och larmet skickades till den politiker som var ansvarig för att se till att förebyggande resurser ska finnas på plats, det Moderata socialborgarrådet.
Larmrapporten glömdes bort
Vad hände med larmrapporten, och varför blev det som det blev, att man inte försökte stoppa framväxten av det gängvåld vi ser idag? Det som hände var att larmrapporten gömdes undan. Ansvarig politiker vägrade svara på frågor från media om varför hon inte gjorde något. Chefen som larmade tvingades att gå i förtidspension. Inga resurser sköts till. Huvudet stacks i sanden. Och idag ser vi resultatet. Flera av de unga pojkar som det larmades har vuxit upp och ingår nu i dagens gäng.
Om detta skrivs såklart inte en rad. Inte heller något om det faktum att König Jerlmyr och Johan Forsell hade höga poster nationellt i Moderaterna när regeringen Reinfeldt skar ner på polisutbildningen, och därmed skapade den stora brist på poliser som nuvarande regering fick ärva och nu äntligen börjat vända.
Fullt förståeligt att inget av detta nämns, det skulle ju innebära att man tvingades ta ansvar för sin egen politik. Utan förbyggande insatser så kommer vi aldrig knäcka gängen, eftersom vi aldrig kommer att strypa rekryteringen. Här är det tydligt att Stockholm har misslyckats. Vi hoppas såklart att Moderaterna inser sina misstag, och återkommer med kraftiga satsningar på skola, avhopparverksamhet och det förebyggande arbetet. En sådan politik kan vi skaka hand på över blockgränserna.