Bristen på AT-tjänster en patientsäkerhetsrisk. Oerfarna, nyexaminerade läkare utan legitimation får i stället vikariera som olegitimerade läkare, skriver de tre läkarorganisationerna. Foto: Mostphotos

Debatt: Sluta genast utnyttja unga läkare som billig arbetskraft

I Stockholm tvingas nyutbildade läkare vänta längst i hela landet på att få göra AT-tjänst. Ofta vikarierar de på akutmottagningar utan stöd eller handledning. Regionerna måste genast sluta systematiskt utnyttja unga läkare som billig arbetskraft, skriver företrädare för läkarorganisationer.

  • Publicerad 06:15, 8 dec 2021

Det här är en debattartikel/insändare på Mitti. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens. Vill du skriva en debattartikel – klicka här!

Runt om i Sverige sitter framtidens läkare upptagna med samma problem: att försöka få tag på en AT-tjänst. Allmäntjänstgöring (AT) är obligatorisk för alla studenter som påbörjade sin läkarutbildning innan höstterminen 2021. Utan AT-tjänst, ingen läkarlegitimation. 

Att få AT-tjänst är lättare sagt än gjort. Antalet nyutexaminerade läkarstudenter är nämligen långt fler än antalet tillgängliga AT-tjänster. Idag är väntetiden för att göra AT i snitt 11,14 månader. Det visar en undersökning från Sveriges yngre läkare (SYLF).

Här i Stockholm är väntetiden över 17,9 månader, vilket är längst i hela landet.

Tre års väntan

Regeringens nationella vårdkompetensråd har gjort beräkningar som visar att tiden från läkarexamen till läkarlegitimation har ökat med 5,5 månader sedan 2008. Idag tar det i snitt hela tre år från examen till läkarlegitimation.

Och när vägen till legitimation blir längre, blir förstås vägen till färdig specialistläkare ännu längre. Samtidigt som det råder stor brist på specialistläkare. I 19 av 21 regioner står nyexaminerade läkare och stampar i väntan på att få göra AT.

Säkerhetsrisk för patienter

Det är ett enormt slöseri med samhällets resurser. Bristen på AT-tjänster går naturligtvis ut över patienterna som får vänta på vård när bristen på specialistläkare är stor. 

För den som är i behov av vård blir bristen på AT-tjänster en patientsäkerhetsrisk. För vad tvingas dessa oerfarna, nyexaminerade läkare utan legitimation, i väntan på AT-tjänstgöra? Jo, de får i stället vikariera som olegitimerade läkare.

Utan handledning

Hela 91 procent arbetar som läkare utan legitimation under sin väntan på AT. Inte sällan hittar vi dem på akutmottagningarna med hög arbetsbelastning och ofta utan tillgång till handledning och stöd av legitimerad kollega.

De som är ansvariga för att detta får fortgå är regionerna. AT är tänkt att vara den första introduktionen till läkaryrket, i stället blir det tuffa vikariat med mycket sämre arbetsvillkor på akuten. Regionerna måste genast sluta upp med att systematiskt utnyttja unga läkare som billig arbetskraft.

Kräver åtgärder

För att lösa bristen på AT-tjänster kräver vi följande åtgärder: 

1. Staten måste ta över ansvaret för dimensioneringen av AT-tjänster. 

Regeringen måste skyndsamt ge Nationella vårdkompetensrådet i uppdrag att ta över ansvaret att dimensionera och samordna hur många AT-tjänster som ska finnas i varje region. Regionerna måste sluta se det som fritt valt arbete. 

2. AT-tjänsterna ska vara 18 månader. 

Idag är majoriteten av AT-tjänsterna längre än vad som krävs. Omvandla samtliga AT-tjänster till 18 månader så blir fler tjänster tillgängliga.

3. Använd möjligheten att placera AT-läkare i fler verksamheter 
AT ska kunna förläggas till fler verksamheter än vad som traditionellt sett gjorts. Så länge AT-läkaren uppnår målen kan till exempel delar av kirurgplaceringen göras vid en kvinnoklinik.