Statistik visar att väldigt många som tar sitt liv har haft långvarig kontakt med socialtjänsten. Ändå saknar många kommuner strategier för att fånga upp självmordsbenägna i tid. Foto: Mostphotos

Debatt: Självmordslarmen fler under pandemin

"Det är helt oacceptabelt att kommuner saknar genomtänkta strategier, fasta budgetar och handlingsplaner för att fånga upp våra sköraste medmänniskor", skriver företrädare för Suicide Zero i ett debattinlägg.

  • Publicerad 06:15, 26 feb 2021

Det här är en debattartikel/insändare på Mitti. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens. Vill du skriva en debattartikel – klicka här!

Coronapandemin fortgår med oförminskad kraft och nya rapporter om ökade klyftor i samhället avlöser varandra. De svagaste blir allt mer utsatta. Vi ser att antalet självmordslarm till SOS Alarm och Räddningstjänsten ökat under 2020 och ideella organisationer runt om i landet vittnar om att fler än någonsin kontaktar deras hjälplinjer. Samtidigt saknar 22 av 26 kommuner i Stockholms län en övergripande plan för att förebygga självmord. Det är helt oacceptabelt att kommuner saknar genomtänkta strategier, fasta budgetar och handlingsplaner för att fånga upp våra sköraste medmänniskor.

Socialstyrelsen har nyligen lagt samman information från dödsorsaksregistret med register från socialtjänsten. Uppgifterna talar sitt tydliga språk. 30 procent av alla män och 42 procent av alla kvinnor som dör i självmord har haft, många gånger långvarig, kontakt med socialtjänsten. En av slutsatserna är att människor som har kontakt med socialtjänsten har en kraftigt ökad risk för självmord jämfört med befolkningen i sin helhet och att kommunen därför har stora möjligheter att rädda liv genom ett effektivt självmordsförebyggande och livsbefrämjande arbete.

Människa i kris bakom varje larm

Bakom varje självmordslarm finns en människa i kris. Kommunerna har tillsammans med hälso- och sjukvården ansvar att följa upp varje enskild individ och tillförsäkra att dessa har tillgång till ett samordnat och långsiktigt stöd att hantera krisen för att komma vidare i livet. För detta krävs resurser och en tydlig prioritering av de människor som lever i en utsatt situation.

Larmen om de ökade klyftorna i samhället som en konsekvens av pandemin avlöser just nu varandra, senast i Oxfams rapport ”The Inequality Virus”. Det finns all anledning för kommunerna att ta höjd för fler människors behov av hjälp.

Behöver bättre kunskap

Kommunerna har dessutom unika möjligheter att arbeta med förebyggande insatser för alla medborgare. Att förebygga självmord handlar om att arbeta med psykisk hälsa i skolan eller insatser för att bryta social isolering bland äldre. Det kan också handla om utbildning om psykisk ohälsa för att vi alla ska ha bättre kunskap om hur vi kan möta en medmänniska med självmordstankar.

Forskningen visar också att effektiv självmordsprevention bygger på en kombination av många olika insatser. I ett kommunperspektiv handlar det om att hela kommunen behöver involveras. Suicidprevention måste ses som en integrerad del i alla kommunens förvaltningar. Man behöver alltså ha ett suicidpreventivt perspektiv i arbetet med fysisk planering och byggnation, i skolan, äldreomsorgen, socialtjänsten och kultur- och fritidsverksamheter.

Måste påbörja arbete

Vi vill se att alla de kommuner i Stockholms län som ännu inte har kommit igång, skyndsamt påbörjar följande arbete:

√ Politiskt ansvariga fattar beslut om att kommunen tar fram en kommunövergripande handlingsplan för det förebyggande arbetet. Handlingsplanen ska innehålla tidsatta och uppföljningsbara mål och bygga på forskning.

√ Den politiska ledningen behöver se till att det finns någon som är ansvarig för helheten och att resurser kopplas till de insatser som ska genomföras. Aktiviteterna ska vara en del av kommunens löpande arbete. Inga fler projekt tack.

√ Kommunstyrelsen säkerställer att kommunens samtliga förvaltningar samordnar sina självmordspreventiva insatser.

√ Riktlinjer och rutiner för självmordsprevention och agerande i situationen efter självmord tas fram till kommunens samtliga verksamheter. Det är en förutsättning för att kommunens handlingsplan ska kunna genomföras med tillräcklig kraft.

Enormt hälsoproblem

Kommuner bör också säkerställa att samarbetet med frivilligorganisationerna utökas och stärks. Suicide Zero, Spes och Mind är exempel på ideella organisationer som besitter mycket kunskap om hur självmorden kan förebyggas och hur man stödjer efterlevande. 

Självmorden utgör ett enormt folkhälsoproblem och den pågående coronapandemin gör situationen än mer kritisk. Lokala handlingsplaner är en helt nödvändig förutsättning för att 1 600 människor årligen i vårt land inte ska hamna i ett sådant lidande att de tar sina liv.