Problemen med bussarnas tillförlitlighet riskerar att leda till att fler väljer bilen, med ännu mer trängsel på vägarna och ökade utsläpp som följd, skriver Michaela Haga (C). Foto: Pressbild/Mostphotos

Debatt: Så ska Stockholms busstrafik bli snabbare och bättre

Resenärerna väljer bort en buss vars tidtabell inte går att lita på. Bussarna måste prioriteras i gatuutrymmet, flaskhalsarna måste byggas bort och nya tvärförbindelser skapas, skriver Michaela Haga (C), distriktsordförande Centerpartiet i Stockholms län.

  • Publicerad 06:15, 17 jan 2022

Det här är en debattartikel/insändare på Mitti. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens. Vill du skriva en debattartikel – klicka här!

Problemen riskerar att leda till att färre väljer att resa kollektivt till förmån för bilen, med ännu mer trängsel på vägarna och ökade utsläpp som följd.

Busstrafiken i Stockholms län brottas idag med långa bilköer, vägarbeten och felparkeringar, vilket bidrar till att bussens restid ökar och tillförlitligheten minskar.

Problemen riskerar att leda till att färre väljer att resa kollektivt till förmån för bilen, med ännu mer trängsel på vägarna och ökade utsläpp som följd. Trafikverket och kommunerna behöver prioritera bussens framkomlighet genom att bygga bort flaskhalsar och separera bussen från övrig trafik.

70 procent ska åka kollektivt

Transportsektorn står fortfarande för ungefär hälften av utsläppen i Stockholms län. I Region Stockholm vill vi gå före och visa vägen i klimatomställningen. 2018 blev vi först i världen med en helt fossilfri kollektivtrafik och till år 2030 ska 70 procent av resorna ske med kollektivtrafik, cykel eller gång. Men ska vi nå dit krävs det att bussresan blir mer attraktiv.

Resenärerna väljer bort en buss som riskerar att fastna i långa bilköer och vars tidtabell inte går att lita på. Framkomligheten för bussen måste öka och för det krävs ett flertal åtgärder.

1. Dels behöver bussen prioriteras i gatuutrymmet och då behöver kommunerna och väghållarna vara delaktiga. Enligt Region Stockholms stombussbokslut står stombussar i innerstaden stilla cirka 25 procent av total körtid, medan de regionala stombussarna står stilla under mindre än 20 procent av den totala körtiden.

Genom att till exempel separera bussen från övrig trafik, signalprioritera, flytta parkeringsplatser, se över busshållplatser och undanröja hinder på vägbanan kommer restiden att minska.

2. Dels behöver flaskhalsar byggas bort. Ett exempel är Norrortsleden (väg 265) som binder ihop nordostkommunerna Täby-Arninge och Kista-Sollentuna-Häggvik. Denna tvärled är idag väldigt ansträngd och kommer bli ännu mer ansträngd när Förbifart Stockholm är färdigbyggd.

Att göra sträckan fyrfilig skulle bidra till att minska sårbarheten och gynna busstrafiken. På sikt kommer vi behöva bygga ut den spårbundna trafiken även i dessa delar av länet men innan dess måste vi se till att bussen får rulla fritt.

3. För det tredje behövs fler tvärförbindelser som binder ihop länet mellan alla väderstreck. Idag är kollektivtrafiken till stor del riktad mot centrala Stockholm, både när det gäller resor från norr till söder och från öst till väst. Genom tvärförbindelser med buss kan vi avlasta både kollektivtrafiken och vägnätet in mot stan samtidigt som vi kortar restiderna.

Måste agera gemensamt

Ökar vi framkomligheten för bussen får vi en effektivare och mer attraktiv kollektivtrafik som fler väljer att resa med. Vi får också tryggare och säkrare vägar för alla trafikslag.

Kollektivtrafiken behöver vara ett tidsmässigt konkurrenskraftigt alternativ till bilen och därför bör Trafikverket, kommunerna och andra berörda aktörer gemensamt agera för att öka framkomligheten på vägarna.