Som kommunpolitiker med ansvar för arbetsmarknadsfrågor i Stockholm möter jag både arbetslösa som vill ta sig in på arbetsmarknaden och företag som skriker efter utbildad personal. Hur vi ska få ihop dessa två grupper är den stora frågan – där jag ofta upplever att den nationella debatten missar målet.
Att det inte finns personer med rätt utbildning och erfarenhet att anställa är företagens största problem för att kunna växa. Åtta av tio företag säger i en färsk undersökning av Svenskt Näringsliv att de inte kan rekrytera trots att de vill växla upp efter pandemin.
Samtidigt har vi i Sverige knappt 800 000 människor i arbetsför ålder som inte jobbar och antalet långtidsarbetslösa närmar sig 200 000.
Många har bytt spår
Dessutom har pandemin inneburit högre arbetslöshet och att många bytt spår och sökt sig till en annan bransch. För många går detta enkelt tack vare tidigare utbildningsbakgrund eller kontakter.
Men många har också skrivit in sig i utbildningar för att komplettera tidigare utbildning och för att bygga vidare på sina befintliga kompetenser. Andra har helt bytt inriktning och valt att utbilda sig på nytt för att skaffa sig ett nytt yrke med goda framtidsutsikter.
Fokus från politiken måste ligga på att bygga vägar för de som står utan arbete till yrken där jobben finns. Och det gör vi framför allt genom att satsa på yrkesutbildningarna. Först då kommer vi lösa både kompetensbristens utmaningar och på allvar vända siffrorna för antalet människor som idag står utan arbete.
Investerar i framtiden
Genom att satsa på yrkesutbildningarna investerar vi i näringslivets framtid. Och samtidigt i dem som får en bra utbildning. Här finns enorma möjligheter inte bara till ett bra arbete utan också till fortsatt kompetensutveckling inom innovativa framtidsbranscher. Även för den som inte redan har en lång utbildning i bagaget.
Ett exempel är jobben inom energiproduktion, energieffektivisering och tillverkning av bland annat batterier – det finns ett enormt behov av människor som vill jobba i den gröna omställningen.
Våra åtgärder
I vår budget för Stockholms stad som presenterades under hösten finns ett antal åtgärder som pekar ut vägen som fler kommuner borde följa:
1. En ny samordningstjänst med syfte att öka antalet yrkesutbildningar som bedrivs i lärlingsform. Praktiska yrken lärs bäst genom praktiskt arbete på plats hos företagen som behöver anställa.
2. Krav på alla skolor att samverka med branscher och företag för bättre matchning mellan utbildningarnas innehåll och arbetsgivarnas behov.
3. Fortsatt satsning på kombinationsutbildningar där SFI och yrkesutbildning ges parallellt för en kortare studietid och bättre resultat.
4. Stärkt stöd och rådgivning för personer som vill ställa om och utbilda sig till nya jobb i växande branscher.
Många höjer röster för att Komvux ska lösa kompetensbristen. Som ansvarig för vuxenutbildningen i Sveriges största kommun ser jag att vi har ett viktigt uppdrag som en del av utbildningskedjan med lägre instegskrav än akademin men med hög relevans för arbetsmarknadens behov.
Snabbspår till jobb
Där genomförd utbildning och betyg innebär ett universellt erkänt kvitto på genomförd utbildning. Jag vet också att enbart mer styrning från stat eller kommun inte leder till bättre kurser eller att fler söker de utbildningar som leder till jobb.
Nyckeln ligger i att kurserna motsvarar företagens behov av kompetens och att vägen till arbete efteråt är tydlig. Vi måste erbjuda våra elever rätt undervisning, praktik och stöd till arbete så att våra yrkesutbildningar blir snabbspår till jobb på riktigt. Och detta måste ske i samarbete med de företag som behöver och vill anställa – därför är det detta vi bör satsa på nu när Stockholm och Sverige återstartar.