Personer med diabetes behöver – förutom rätt mediciner och medicinteknik – utbildning och en väl fungerande relation med kompetent vårdpersonal, skriver Björn Ehlin, Svenska Diabetesförbundet. Foto: Peter Wahlström/Mostphotos

Debatt: Så behöver Region Stockholms diabetesvård utvecklas den här mandatperioden

Den stora kostnaden för diabetes består av vård kopplad till komplikationer och följdsjukdomar. Här är våra förslag hur diabetesvården i Region Stockholm behöver utvecklas för ökad effektivitet och delaktighet, skriver Björn Ehlin, Svenska Diabetesförbundet.

  • Publicerad 06:15, 16 sep 2022

Det här är en debattartikel/insändare på Mitti. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens. Vill du skriva en debattartikel – klicka här!

Utan stöd med egenvården finns det risk att kunskapen blir fragmentarisk eller att nya forskningsrön inte används.

I Region Stockholm finns cirka 100 000 personer som lever med diabetes. De går inte till vården för att bli botade utan för att få förbättrad livskvalitet och undvika allvarliga komplikationer till följd av en kronisk sjukdom. Med tidiga insatser, rätt behandling och ett löpande individfokuserat stöd från vården är detta fullt möjligt.

I en ny medlemsundersökning från Svenska Diabetesförbundet uppger likväl 62 procent av personerna med diabetes i Region Stockholm, att deras livskvalitet påverkas negativt av sjukdomen. Hösten 2021 angav 46 procent i samma grupp att de antingen har haft eller har behov av psykosocialt stöd. Gruppen träffar oftast vården 1–2 gånger årligen, men alla årets övriga dagar behöver de bedriva en ofta omfattande egenvård.

Kontinuitet och samordning

Personer med diabetes behöver därför – förutom rätt mediciner och medicinteknik – utbildning och en väl fungerande relation med kompetent vårdpersonal, där tillgänglighet, kontinuitet och samordning är A och O i hanteringen av sjukdomen.

I enkätsvaren från personer med diabetes som bor i Region Stockholm kan vi tyvärr se att:

√ 13 procent har inte fått träffa sin sjuksköterska under de senaste 12 månaderna 

√17 procent inte har fått träffa sin läkare under de senaste 12 månaderna 

√17 procent uppger att kontinuiteten i vården fungerar ”dåligt” eller ”mycket dåligt” 

√ 23 procent svarar att samordningen runt diabetessjukdomen fungerar ”dåligt” eller ”mycket dåligt”

√ 32 procent har inte fått sina fötter undersökt under de senaste 12 månaderna

√ 36 procent uppger att diabetesvården generellt fungerar ”dåligt” eller ”mycket dåligt” när det gäller att få utbildning och information om kost, motion, alkohol, sömn etcetera.  

Inte råd att gå miste

Personer med diabetes vet hur livet ser ut för dem med det sjukdomstillstånd som de lever med under dygnets alla timmar. Men utan stöd med egenvården finns det risk att kunskapen blir fragmentarisk eller att nya forskningsrön inte används.  

Medvetna och delaktiga patienter mår bättre och kan använda vården mer effektivt utifrån sina personliga förutsättningar och livssituation. Den potentialen har nya politiska beslutsfattare i Region Stockholm inte råd att gå miste om – varken mänskligt eller ekonomiskt. Den stora kostnaden för diabetes består nämligen av vård kopplad till komplikationer och följdsjukdomar. 

Vi bidrar gärna

Därför föreslår vi och bidrar gärna till under de kommande fyra åren: 

√ Att Region Stockholms diabetessamordnare får ännu tydligare mandat och bättre möjligheter att bedriva kvalitetsarbete via bland annat samarbetet runt Akademiskt primärvårdscentrum.

√ Att uppdateringen av Diabetesplanen och den kontinuerliga kunskapsstyrningen i Region Stockholm beaktar insikterna som har framkommit i vår medlemsundersökning.

√ Att alla primärvårdsenheterna får ett tydligare uppdrag att analysera sina resultat från Nationella Diabetesregistret och ta fram åtgärdsplaner för att utveckla diabetesvården.

√ Att det snarats möjligt skapas lösningar när det gäller fotvården för personer med diabetes i regionen.

√ Att det genomförs regelbundna utbildningar för personer som lever med diabetes, både för nydebuterade och för personer som önskar kunskapsuppdatering i regionen, i samarbete med oss som patientförening.