Hög personalomsättning och därmed sämre vård blir resultatet av marknadsanpassningen av sjukvården, enligt Jonas Lindberg, sjukvårdspolitisk talesperson (v) region Stockholm. Foto: Mostphotos

Debatt: Rikaste regionen i Sverige har längst köer och sämst andel vårdplatser

Sjukhusledningen och regionen köper/säljer vård mellan sig som om patienterna vore produkter. Allt detta skapar en växande byråkrati med tjänstemän i stället för att pengarna går till dem som jobbar med patienterna. Med hög personalomsättning som en konsekvens, skriver Jonas Lindberg (V) i ett debattinlägg.

  • Publicerad 06:15, 15 sep 2021

Det här är en debattartikel/insändare på Mitti. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens. Vill du skriva en debattartikel – klicka här!

Region Stockholm är en rik region. Med en budget på över 108 miljarder kronor årligen är det nog många som undrar hur våra akutsjukhus ständigt kan dras med vårdplatsbrist, enorma väntetider på akutmottagningarna och larm från vårdpersonal som sliter ut sig. Hur kan det komma sig att den rikaste regionen i Sverige har sämst andel vårdplatser i hela landet på befolkningsnivå? Hur kan det komma sig att Region Stockholm har längst väntetider på sina akutmottagningar i hela Sverige och lägst andel intensivvårdsplatser?

Spara 80 miljoner

Sedan 2006 har det varit borgerlig majoritet med moderaterna i spetsen i Region Stockholm. Under dessa år har vårdplatsbrist på sjukhusen förvärrats och det har till och med nått nivån att flera akutsjukhus för två år sedan varslade hundratals medarbetare eftersom ekonomin var i fritt fall. Södersjukhuset har länge varit ett av de mest belastade sjukhusen i Stockholm. Det är där de äldsta och sjukaste patienterna vårdas. I somras kom det chockartade beskedet att sjukhuset måste minska sina personalkostnader med 80 miljoner kronor nästa år. Till detta läggs även stora besparingsbeting på flera av sjukhusets kliniker som redan går på knäna. En stor orsak till denna rent katastrofala situation stavas marknadsexperiment.

Varje år effektiviseringar

Region Stockholm styr idag sjukvårdsystemet som om det vore vilken marknad som helst. Sjukhusen avkrävs varje år effektiviseringar. Dessa sätts genom att regionen kräver att sjukhuset ska bedriva samma vård, och ofta mer, för mindre pengar än året innan. Ett sånt synsätt pressar personalen till bristningsgränsen och orsakar överbelagda avdelningar och stockning på akutmottagningen. Samtidigt sitter sjukhusledningen med regionen och köper/säljer vård mellan sig som om patienterna vore produkter. Allt detta skapar en växande byråkrati med tjänstemän och handläggare som sitter på kontor istället för att pengarna går till medarbetare som jobbar med patienterna. När arbetsmiljön drabbas av detta slutar medarbetare. Och personalomsättning är något av det dyraste som finns. Vården tappar fart, kompetens och erfarenhet. Då tas bemanningsföretag in som gör kortsiktiga insatser och som kostar enorma summor. Den onda cirkeln är igång.

Ännu mer marknadsstyrning

Utanför sjukhusens dörrar pågår också en rejäl förändring med ännu mer marknadsstyrning. Privata vårdbolag får idag fri dragningsrätt till skattemedel och kan öppna sina kliniker där de anser det mest lönsamt i regionen – inte där de behövs mest. Vi vet också att dessa bolag väljer ut den mest lönsamma delen i vårdförloppet och lämpar över de övriga kostnaderna på andra. Ett sådant exempel är utbildning av framtida vårdpersonal. Med denna marknadsstyrning släpper politiken hela sitt ansvar för sjukvårdens styrning över på vårdbolag och kan därmed inte kontrollera att vård ges där den behövs mest. Istället för att resurser går till de sjukaste patienterna som ligger inne på sjukhus hamnar massor av resurser på betydligt friskare patienter. Många kan nog känna igen sig i upplevelsen att när man vänder sig till vården får man ofta höra att man är på fel ställe och borde vara någon annanstans. Avsaknaden av helhetsansvar, bristande tydlighet och söndersplittrad vård är en direkt effekt av en marknadsanpassad vård. Som patient blir du en kund och en intäkt – inte en människa med behov.

Störst effekt får vi om personal stannar

Om vi avvecklar de privatiseringsexperiment som pågår i Region Stockholm kan vi få loss resurser att lägga på våra vårdcentraler och sjukhus så fler vårdplatser kan öppnas. Den största effektiviteten i vården uppnår vi om personal stannar kvar på sina jobb och får ägna sig åt vård – inte åt besparingsprogram. Sjukhusen måste få resurser som tar höjd för en äldre och sjukare befolkning men också för en bättre arbetsmiljö åt vårdpersonalen. Först då kan vi få en sjukvård som fungerar och hänger ihop.