Lite då och då uppkommer det röster i samhällsdebatten som vill förhindra företag från att massannonsera i städernas kärna.
Ibland kan det handla om vissa specifikt utvalda företag och produkter, men ibland är det bara marknadsföring överlag som de ser som en kulturell nedsmutsning. Staden tillhör, enligt sådana röster, allmänheten och inte det kommersiella.
Det kändaste exemplet där detta blivit verklighet är Sao Paolo som nu är en helt reklamfri stad. Även Lund hade i mitten av 2010-talet en opinion som försökte gå samma väg, men förslaget blev så småningom nedröstat med mycket liten marginal.
Trendigt och eftersträvansvärt
Jag anser däremot att reklam är en naturlig del av ett samhälle och tycker därför att reklamen har en självklar plats i den offentliga miljön.
För det första är marknadsföring en spegelbild av det som vi tillsammans som samhälle är med och verkar i.
Den reklamexponering vi möts av när vi rör oss i Stockholms innerstad är ett resultat av vad vi som samhälle tycker är trendigt och eftersträvansvärt, det säger alltså något om vilka vi är och vad vi tillsammans skapar i vår gemensamma ekonomi.
Spär på konsumtion
Marknadsföringen blir en slags indikator på vår identitet och tar fram vårt personliga drömmande om vilken identitet vi vill ha eller vilken grupp vi vill tillhöra.
Å andra sidan skulle man kunna vara vid åsikten att kapitalet köper delar av staden som annars ska vara fria, där vi som medborgare egentligen inte ska behöva bli exponerade för nya konsumtionsprylar som vi ”bara måste ha” och som dessutom spär på onödig konsumtion.
Och det är en fullt rimlig åsikt, jag tror inte så många skulle vilja ha snabbmatsreklam på exempelvis Slottet, Vasaskeppet eller andra kulturella arv.
Tempot och känslan
Men däremot bygger stadskärnans storstadslogik på helt andra principer. Det är principer om människan, handel, utbyte och det gemensamma bygget som gör marknadsföring från företag helt naturlig.
Det handlar om det samhällsbygge som vi varje dag aktivt utvecklar och reproducerar. Vad hade exempelvis Times Square eller Piccadilly Circus varit utan sin reklam? Det är ju just tempot och känslan av världens centrum i de platserna som vi så starkt fascineras över när vi besöker dem, att det är så här långt vi kommit som civilisation.