Politiska ungdomsförbund har liknande rekryteringsvägar som ungdomsgängen menar Per-Gunnar Larsson, debattör. Foto: Privat/Collage Mitt i

Debatt: Politiska ungdomsförbund och unga gäng – sidor av samma mynt?

"Precis som för kriminell verksamhet så behöver inte politikerna vanlig hederlig yrkeserfarenhet eller lång livserfarenhet för att få politiska uppdrag. Riktig kompetens är inte efterfrågad" skriver Per-Gunnar Larsson i ett debattinlägg om rekryteringen till politiska partier som, enligt honom, liknar rekryteringen till gängen.

  • Publicerad 06:15, 27 aug 2021

Det här är en debattartikel/insändare på Mitti. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens. Vill du skriva en debattartikel – klicka här!

Likheten är slående mellan de politiska ungdomsförbunden och de särskilda ungdomshemmen. Tidig rekrytering, ofta 13 årsåldern ibland ännu tidigare, till både ungdomsförbunden och till de särskilda ungdomshemmen.

Statens institutionsstyrelse (SiS) driver ungdomshemmen och tar emot ungdomar med psykosociala problem, till exempel missbruk och kriminalitet. På ungdomshemmen får ungdomarna vård enligt LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) och LSU (lag om verkställighet av sluten ungdomsvård) för ungdomar som begått allvarliga brott när de är i åldern 15-17 år, med maximal strafftid på 4 år.

Ingen nedre åldergräns till ungdomsförbund

De politiska partierna har inrättat de politiska ungdomsförbunden och driver dem, åtminstone indirekt, som en plantskola eller rekryteringsbas för framtida lojala politiker som vet att lyda dem i toppen av näringskedjan. I till exempel Kristdemokraternas ungdomsförbund finns ingen nedre åldersgräns för medlemsskap och man får märkligt nog vara medlem i ungdomsförbundet till 32 års ålder; alltså vara ungdom långt efter man har passerat ungdomsåren. Med detta utstuderade system kan de äldre ”ungdomarna” hålla full koll på de yngre så att inga snedsteg tas och att de alltså inte börjar tänka för mycket själva. De yngre får lära sig att tycka samma som ledarna tycker och att rösta rätt enligt ledarnas anvisningar. Agerar de yngre på rätt sätt så finns synnerligen goda förutsättningar att så småningom få ett lukrativt förtroendeuppdrag eller tjänstemannauppdrag.

Nu under hösten 2021 är det aktuellt att ta fram kandidater till bland annat Riksdagsvalet 2022 och då passar det ju synnerligen bra att aktivera nätverket innehållande också ungdomar mellan 13-17 år för röstning på ”rätt” kandidater.

Lär sig hantverket av äldre kollegor

Ungdomarna inom båda grupperna enligt ovan får alltså lära sig ”hantverket”, politik eller kriminalitet, av äldre ”kollegor”, men också av jämnåriga som är särskilt företagsamma. Stark lojalitet gäller till en eller flera av de vuxna ledarna. Nyrekrytering av vuxna kompetenta personer till politiska uppdrag är synnerligen begränsad. Sannolikt gäller också att till kriminell livsstil är nyrekryteringen av vuxna synnerligen begränsad.

Precis som för kriminell verksamhet så behöver inte politikerna vanlig hederlig yrkeserfarenhet eller lång livserfarenhet för att få politiska uppdrag. Riktig kompetens är inte efterfrågad. Nätverket gör jobbet och arvodena bestäms av dem själva. Det ska böjas i tid det som krokigt ska bli.

"Politisk indoktrinering av barn borde förbjudas"

För att komma till rätta med både skendemokrati och kriminalitet så måste nyrekrytering av lättledda ungdomar till respektive verksamhetsområde stoppas. Vad gäller politiken bör politisk indoktrinering av barn förbjudas och därmed bör alltså alla ungdomsförbund avvecklas. Idag lever ungdomsförbunden huvudsakligen på statliga partistöd precis som moderpartierna. Partistöden är en avart som urvattnar demokratin. Det gör spärren på 4 % till Riksdagen också. Men syftet med bådadera är att befästa makten för de stora partierna och förhindra nya partier.

För att komma till rätta med kriminaliten och då särskilt tidig rekrytering kan ett sätt vara att slopa alla typer av ungdomsrabatter. Ungdomsvårdskolorna har visat sig inte fungera utan har varit en rekryteringsbas och de bör därför reformeras. Unga kriminella i åldern 15-17 år bör dömas med minst lika långa strafftider eller längre jämfört med äldre brottslingar för att straffet ska vara ordentligt avskräckande och därmed minska nyrekryteringen och mängden kriminella på gator och torg. För att minska möjligheten till nätverksbildandet bland ungdomsbrottslingar bör någon form av isolering också praktiseras relativt frekvent så att umgänget med likasinnade minimeras.