Inte en åttaåring till ska rekryteras, inte en nittonåring till ska avrättas. Att lyssna mer på varandra och samarbeta skulle bli ett nytt och viktigt grepp, skriver Mariam Jallow Tholozan, Mohamed Hagi Farah, Gudrun Schyman, Aweis Abdulkadir och Awad Olwan. Foto: Arkivbild Mitt i/Pressbild Klimatalliansen

Debatt: Medborgarråd kan hjälpa till att lösa krisen med gängskjutningarna

Dödsskjutningarna är inte bara förortens problem utan en angelägenhet för hela Sverige. Använd styrkan och visheten hos hela befolkningen för att lösa krisen. En nationell satsning på medborgarråd vore ett konstruktivt steg på vägen, skriver fem företrädare för civilsamhället.

  • Publicerad 06:15, 1 nov 2021

Det här är en debattartikel/insändare på Mitti. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens. Vill du skriva en debattartikel – klicka här!

Trots krav på hårdare linje från politikerna kan man höra poliser peka på andra faktorer som skulle vara bättre lämpade att lösa våldet.

Nyligen mottog vi det sorgliga beskedet att våldet i förorten skördat ytterligare en ung människas liv. Den här gången var offret en ung vit man, från ett tryggt vitt område. Skillnaden från alla de tidigare avrättningarna av barn var uppmärksamheten. Vi fick ett namn och en historia. Det blev direkt en person som många kunde relatera till medan de andra barnen förblev gangsters.

Om vi vill kunna ändra slutet på historien behöver vi också förstå livsvillkoren för Marley, Robin, Adriana, Oliver, Hermon och Hakim. Barnen som växer upp i samma situation behöver en ny berättelse.

Flest dödsskjutningar i Europa

Tidigare i höst presenterade Brottsförebyggande rådet, Brå, en studie som visar att Sverige är det enda landet i Europa där dödsskjutningarna ökat sedan år 2000. Sverige har näst flest dödsskjutningar i Europa efter Kroatien. Trots detta anses inte dödsskjutningarna vara en nationell kris. Järva står för en stor del av statistiken på senare tid. 9 av 40 dödskjutningar i år har skett i Järva. Många talar om bristande resurser men vi menar också att det måste handla om rätt resurser.

Lyssnar man på de politiska partierna så hör man sällan förslag på lösningar. Däremot börjar alla låta likadant: Fler poliser och hårdare straff! Vad det resulterar i är landet i väst ett bevis på. I USA sitter nästan en tredjedel av de utsatta grupperna från vissa områden av befolkningen fängslade.

Pekar på andra faktorer

Bland forskare i kriminalpolitik lyfter man istället fram det starka välfärdssamhället som en stor del av framgången när man förklarar den låga fängelsepopulationen i de nordiska länderna. Trots krav på hårdare linje och repressiva program från politikerna kan man höra poliser peka på andra faktorer som skulle vara bättre lämpade att lösa våldet.

"De förebyggande åtgärderna måste börja i väldigt låga åldrar, man måste börja tidigt för att kunna bryta trender så att man över huvud taget inte socialiseras in i gängen. Snabba åtgärder kan vara bra, men de ger inte långvariga effekter. Det handlar om att bygga en bra samhällsgrund", säger Anders Djurestad biträdande polischef i Rinkeby i en intervju av Nyhetsbyrån Järva.

Människor på alla nivåer

Hur vi bygger den samhällsgrunden kan vara värt att samtala om och människor på alla nivåer bör synas och höras i det samtalet.

Ett sätt att göra det kan vara att använda sig av medborgarråd. I olika delar av Europa har man prövat nya sätta att hitta samförståndslösningar inom områden där politikerna har misslyckats. På Irland användes medborgarråd för att hitta samförståndslösningar i abortfrågan. I Frankrike har det använts för att dämpa social oro och åstadkomma konsensusbeslut inom klimatpolitiken.

Debattera utan att kritisera

Medborgarråd innebär att en slumpvis vald samling människor som representerar ett tvärsnitt av befolkningen när det gäller kön, etnicitet, ålder, utbildning o s v, ska försöka komma till samsyn om hur man ska hantera vissa frågor.

Denna grupp på ca 100-150 avlönade människor utbildas i deliberativa samtal det vill säga hur man samtalar utan att debattera och kritisera för att kunna lära sig av varandras perspektiv, i syfte att hitta en väg att nå konsensus. Dessa personer behöver varken tänka på återval eller väljarbaser. De tänker enbart utifrån sitt eget huvud.

Lobbyister hålls utanför

Samtalen bygger på kunskap. Man vägleds av forskare men man lyssnar också på de människor, organisationer och företag som kommer att omfattas av besluten. Lobbyister hålls helt utanför.

Istället för att rösta, lyssnar man hellre en gång till för att förstå varandra bättre. Målet är att hitta ett beslut som alla kan känna sig nöjda med. Om en lösning når en hög grad av konsensus, ca 80-90 procent, kan man förverkliga förslagen.

På en del håll används medborgarråd regelbundet på lokal och regional nivå för att lösa kontroversiella problem, vilken även kan innebära en lättnad för politikerna. De kan låta någon annan ta svåra impopulära beslut.

Återuppbygga förtroendet

Att ta hjälp av människor från hela samhället skulle kunna hjälpa oss i den nationella kris som det ökade våldet innebär. Vi är många som sitter på olika delar av lösningen och att lyssna mer på varandra och samarbeta skulle bli ett nytt och viktigt grepp.

Det skulle kunna bidra till en återuppbyggnad av förtroendet för demokratin och politiken i områden där människor inte känner sig hörda och upplever att de står långtifrån politiskt inflytande och makt över sina egna livsvillkor.

Hela Sveriges angelägenhet

Dödsskjutningarna är inte bara förortens problem utan en angelägenhet för hela Sverige. Inte en åttaåring till ska rekryteras, inte en nittonåring till ska avrättas! Använd styrkan och visheten hos hela befolkningen för att lösa krisen! En nationell satsning på att lösa frågan genom medborgarråd vore ett konstruktivt steg på vägen.