Andelen elever som blir behöriga till gymnasiet på Järva har ökat markant under mandatperioden – faktiskt med hela 17,1 procentenheter sedan 2019. Detta ligger helt i linje med vad Liberalerna i Stockholm lovade väljarna valåret 2018: att kunskapsresultaten på stadens utsatta områden ska prioriteras om vi fick förtroendet att styra skolan. Länge hade stora skillnader i resultat präglat Stockholms skolor. Bakgrund och bostadsadress avgjorde huruvida eleverna fick godkänt i svenska, matematik och engelska, kom in på sin drömutbildning, fick möjlighet att upptäcka sina talanger - eller inte.
När den grönblå majoriteten tillträde efter valet 2018 sattes ett särskilt fokus på kunskapsresultaten på Järva. Skickliga lärare och rektorer, en omfattande skolreform och höga förväntningar har resulterat i att andelen gymnasiebehöriga har ökat från 62,8 procent år 2019 till 79,9 procent i år. Vi ser nu hur elev efter elev lämnar grundskolan med godkända betyg och tar sig vidare till gymnasiet.
Skolnärvaro en grundförutsättning
Stockholm har en av Sveriges mest omfattande socioekonomiska omfördelning mellan skolor. Skolorna på Järva får cirka 50 000 kr mer per elev och år jämfört med skolorna i exempelvis innerstaden. Nyckeln till framgång ligger dock inte enbart i att tillföra mer ekonomiska resurser. Vi politiker måste använda pengarna till det som gör verklig skillnad.
• En grundläggande förutsättning för att lyckas med sin skolgång är att ha skolnärvaro. På Järvas grundskolor finns nu skolsocionomer som jobbar direkt med långvarig frånvaro, stöttar familjer och ser till att eleverna är i skolan när de förväntas vara det.
• Tidiga insatser är avgörande. Skolorna har fått ett omfattande uppdrag att följa upp och rapportera samtlig skolfrånvaro. Att missköta sin skolgång, komma sent och skolka är tydliga varningssignaler på att något är fel och här måste socialtjänsten omgående kopplas in för att sätta in insatser.
• Att må bra är en förutsättning för att nå godkända betyg. Vi har byggt ut elevhälsan, förbättrat tillgängligheten och fördjupat samarbetet med regionen så att de unga som behöver får professionell hjälp.
• Lugn och ro i skolan är en förutsättning för att kunna ta till sig nya kunskaper. Järvas skolor har jobbat aktivt för att förbättra tryggheten och den som besöker en Järvaskola idag vet att under lektionstid är korridorerna tomma.
• Det är undervisningen som gör skillnad. Lärarna ska få ägna sig åt sin profession. På Järvas skolor finns nu lektorer i syfte att utveckla och stärka det kollegiala lärandet med fokus på elevernas kunskapsutveckling.
• Järvaskolornas lärare är eftertraktade och för att de ska motiveras att stanna kvar har staden infört en möjlighet till lönetillägg i skolorna.
Skolan har en särskilt viktig roll där konsekvenserna av bostadssegregationen är som störst. I Stockholm utsatta områden måste skolan vara extra bra och kunna kompensera för de förutsättningar som eleverna, statistiskt sett, har med sig hemifrån. Bara så kan skolan vara en skyddsfaktor mot utanförskap.