Kvarlämnat ris i skogen bryts långsamt ner, blir en del av kretsloppet och fungerar som skydd åt fåglar och smådjur, skriver Karin Fällman Lillqvist och Hans Lindberg, Skogssällskapet. Foto: Johanna Holmgren/Mostphotos/Skogssällskapet

Debatt: Ju skräpigare i skogen desto bättre

Ris och kvistar som lämnats kvar på marken efter gallring och avverkning leder ofta till irritation hos skogens besökare. Men riset ligger där av en anledning, skriver Karin Fällman Lillqvist och Hans Lindberg, Skogssällskapet.

  • Publicerad 06:15, 12 maj 2022

Det här är en debattartikel/insändare på Mitti. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens. Vill du skriva en debattartikel – klicka här!

Under tiden den ligger där och ser skräpig ut så fyller den ett livsviktigt syfte.

Våren är här och skogen lockar för promenader med hunden, löpturer och utflykter med barnen. Men skogen i din närhet kanske ser ovanligt stökig ut just nu? Ett nytillkommet hygge, ett område som har glesats ut genom gallring, eller sly som har röjts bort? Kvar på marken ligger det kanske både kvistar och hela träd. Borde inte någon städa? Tvärtom. Det som ligger kvar har lämnats av en anledning.

Skräpigt och fult

Den första tiden efter en röjning eller avverkning är det alltid mängder av ris och kvistar på marken i skogen. Ofta leder det till irritation hos skogens besökare. Det blir svårt att ta sig fram och det kan se skräpigt och fult ut.

Att plocka bort riset från stigar och leder brukar därför vara högprioriterat i den tätortsnära skogen. I många fall gör man mer än så och städar till och med inne i skogen efteråt, för att det ska se prydligare och snyggare ut. Och det ris som tas ut vid avverkning gör nytta som bränsle på våra fjärrvärmeanläggningar.

Kan få motsatt effekt

Men det är inte alltid bättre för naturen. Det kan till och med ha motsatt effekt för den biologiska mångfalden. Kvarlämnat ris i skogen bryts långsamt ner och blir en del av kretsloppet när näringen tas tillvara. Under tiden fungerar riset som skydd åt fåglar och smådjur som får sina ungar på våren.

Som markägare kan man avsiktligt lämna kvar ris, grenar och större stammar i en hög i skogen, i samband med en röjning, gallring eller avverkning. En sådan hög kallas för faunadepå. Under tiden den ligger där och ser skräpig ut så fyller den ett livsviktigt syfte. Ett hem åt arter i skogen som kräver död ved i olika nedbrytningsstadier för att må bra.

En bra anledning

Höga stubbar – av olika trädslag och i olika höjd – som lämnas i skogen är ytterligare ett sätt att erbjuda insekter och fåglar mat och boplats. Faktum är att det är brist på död ved i skogslandskapet. Därför bör det aktivt skapas och lämnas i alla avverkningar.

Den svenska skogen är en fantastisk resurs som ska räcka till mycket. Den ger oss förnybar råvara som minskar vårt beroende av fossila produkter som bensin och naturgas. Samtidigt måste vi göra aktiva insatser för att kompensera naturen för det uttag vi gör, bland annat genom att lämna kvar död ved. När det ser skräpigt ut i din närskog kan det ofta finnas en bra anledning till det.

Hör inte hemma

Men skogen är också full av betydligt värre skräp än kvistar. Nedskräpning – riktig nedskräpning – är fortfarande ett stort problem i Sverige. Så när du nu går ut på promenad i vårskogen, ta med dig en påse och samla upp allt skräp du ser som inte hör hemma i naturen. Och låt naturens eget skräp ligga kvar och göra nytta för fåglar, insekter och smådjur.