Demokratin lider under det blågröna styret. Förtroendevalda inom regionerna anses vara de minst kända bland allmänheten och valet till regionen anses av många som ”det bortglömda valet”. Den politiska organisation som finns nu är fullständigt otydlig kring vilka organ som ansvarar för vilka frågor. Om vi politiker inte har insyn är det omöjligt att förvänta sig att regionens invånare ska ha det. Det här möjliggör för det blågröna styret att ducka för ansvaret när det går fel.
Frånsäger sig ansvar
Region Stockholm tillämpar sedan många år tillbaka en beställar- utförarmodell i sin styrning. Den innebär i korthet att politiken ofta reduceras till att bli beställare som genom avtal ska styra utförare och utförandet. Det möjliggör också för politiken att förlägga viktiga beslut på tjänstemannanivå och frånsäga sig ansvaret för sina egna beslut. Det blågröna styret värnar mer om företagshemligheter än medborgarnas insyn genom att exempelvis sekretessbelägga hur mycket covid-10 vaccin varje vårdutgivare får.
Sedan modeller med beställar-utförarstyrning införts har byråkratin inom regionerna vuxit. Beslut flyttas från folkvalda till icke-folkvalda höga tjänstemän. Det finns flera exempel på beslutsgångar inom Region Stockholm där folkvalda kringgåtts och inte varit delaktiga i vissa beslut eller ens informerats om dom.
Några exempel:
√ Under våren 2019 visar det sig att den upphandlade leverantör som Region Stockholm har för att utföra 1177/vårdguiden fått godkänt på tjänstemannanivå att anlita en underleverantör där stora säkerhetsbrister uppdagades senare. Mängder av journaler läckte ut. Beslutet eskalerades till politiken tämligen sent och vi fick en situation där regionen skyllde på leverantörerna som skyllde ifrån sig.
√ Trots att Karolinska Universitetssjukhusets styrelse ska betraktas som en nämnd enligt kommunallagen så styrs sjukhuset i praktiken som ett fristående bolag (trots att inget stöd för detta finns). Detta har revisorerna påtalat i rapporter, det otydlig gör ansvarsutkrävning.
√ Hösten 2020 väljer vårdbolaget KRY att etablera sig i Region Stockholm. Det hela har skett genom att regionen på olika vis ”underlättat” för bolaget att komma in i regionen genom att göra flera förändringar i sitt regelverk för husläkarmottagningar. Ett sådant är att tillåta listning och omlistning genom bolagets egna digitala app. Detta sker trots att KRY sedan innan ägnar sig åt massiv marknadsföring som knappast kan anses opartisk. Beslutet att tillåta omlistning digitalt sker av tjänstemän. Likaså undantagsregler som ges till KRY, där bolaget får fakturera sina besök manuellt till Region Stockholm istället för att rapportera genom gemensamt vårdregister (GVR). Detta innebär stora patientsäkerhetsproblem, svårigheter att verifiera att KRY fakturerar för rätt saker liksom svårigheter att begära ut rapporter och statistik.
Tas utanför politisk nämnd
Alla dessa beslut tas i organ utanför det högst beslutande organet som är hälso-sjukvårdsnämnden. Återkommande genom åren är också de ständiga diskussionerna om det är sjukhusen själva eller politiken som är ansvarig för vårdplatsbrist, ekonomiska underskott och problem med samarbete i vårdsystemet. När politiken givit ekonomiska ramar och satt avtalen för våra verksamheter – upphör ansvaret då? Är det då enbart utföraren som är ansvarig om uppdraget inte kan infrias under givna ramar?
Vi i Vänsterpartiet ser med stor oro på den alltmer bristande demokratin i Region Stockholm.