Trots att stockholmarna är de som är mest angelägna att träffa en fast läkare, är det bara 34 procent som får det, visar siffror som opinionsinstitutet Novus tagit fram åt Läkarförbundet, skriver Ylva Sandström, Distriktsläkarföreningen i Stockholm. (Genrebild) Foto: Michael Erhardsson, Mostphotos

Debatt: Ge Stockholmarna den faste läkare de vill ha

Stockholm har lägst läkartäthet i landet på sina vårdcentraler och det enda alternativ som lämnas åt befolkningen är nätläkare. Det är dags för regionpolitikerna att ta tag i frågan om fast läkare på allvar och ge invånarna den faste läkare de önskar, skriver Ylva Sandström, ordförande Distriktsläkarföreningen i Stockholm.

  • Publicerad 06:15, 5 apr 2022

Det här är en debattartikel/insändare på Mitti. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens. Vill du skriva en debattartikel – klicka här!

En god början är att förhindra den ständiga läkarflykt som sker pga hög arbetsbelastning.

74 procent av stockholmarna vill träffa en fast läkare när de besöker sin vårdcentral. Ändå är det bara 36 procent som har en fast läkare och bara 34 procent anger att de har god möjlighet att träffa samma läkare vid olika besök.

Det visar siffror som opinionsinstitutet Novus tagit fram för Sveriges läkarförbund. Som jämförelse anger 61 procent att de har en fast tandläkare och 57 procent en fast frisör. Stockholmarna är de som är mest angelägna om att träffa en fast läkare i hela landet, visar undersökningen.

Regionens siffror för ljusa

När regionerna själva jämför olika parametrar, brukar region Stockholm komma ut bra vad gäller tillgänglighet. Men regionens egna siffror är sannolikt alltför ljusa. Novusundersökningen visar att många av huvudstadens invånare avstått vård pga långa väntetider. 38 procent har avstått från att söka vård på sin vårdcentral pga svårigheter att få en läkartid.

I undersökningen går inte att avgöra hur många av dessa som i stället sökt akutmottagningar eller nätläkare. Att ett sådant flöde finns råder det dock inga tvivel om. När vårdanalys jämförde olika länder, noterades att hela 30 procent av patienterna i Sverige besökt en akutmottagning eftersom primärvården inte var tillgänglig.

Sämst i landet

Novusundersökningen visar sammantaget att en stor andel av stockholmarna är missnöjda med tillgängligheten till läkarvård i primärvården. Endast 38 procent anser att de kan få tid snabbt, och 25 procent anser att möjligheten att få en läkartid snabbt är direkt dålig. Det är sämst i landet.

När Vårdanalys för några år sedan jämförde genomsnittligt antal årsarbetskrafter framkom att Stockholm har en primärvård med en stor andel sjuksköterskor, medan antal läkare per invånare tillhör de lägsta i landet. Det är svårt att tro att invånarnas missnöje och svårigheter att boka läkartider inte också speglar den låga läkartätheten i Stockholms primärvård.

Nätläkare blir dyrt och dåligt

En välfungerande primärvård bidrar till systemeffektivitet och sänker kostnaderna i vården totalt. Den låga tillgängligheten på allmänläkare i Stockholm påverkar regionens höga sjukvårdskostnader och erbjuder en viktig delförklaring till varför regionen betalar förhållandevis mycket för exempelvis fristående digital vård, så kallade, nätläkare, jämfört med övriga landet.

Om vårdcentralerna var bättre bemannade med läkare, så att invånarna i större utsträckning upplevde att de kunde få tid när de behövde, är det rimligt att anta att dessa kostnader skulle sjunka. Snarare är besöken hos fristående digitala vårdgivare en dyr och dålig – men fullt logisk – konsekvens efter år av krympande antal allmänläkare på våra vårdcentraler.

Förhindra ständig läkarflykt

Det är hög tid att regionen tar tag i läkarbristen på våra vårdcentraler. Lyssna på invånarna och ge dem en reell chans att få en fast läkare som också har tid att träffa sina patienter. En god början är att förhindra den ständiga läkarflykt som sker pga hög arbetsbelastning.

Detta kan man komma åt genom att låta varje läkare ansvara för ett rimligt antal patienter. På så vis skulle många läkare kunna lockas tillbaks till våra vårdcentraler.