Nytt företagande, då många jobbar från hemmet, behöver tillgång till förråd, menar vd:n för 24Storage.

Debatt: Förråd kan göra bostäder möjliga intill buller

Om kommunerna istället för att se förråd som något som konkurrerar med annan verksamhet, ser byggnaderna som viktiga komplement till befintliga, skulle det bli bättre för alla parter, menar 24Storage vd i ett debattinlägg, där han påpekar att förrådsbyggnader bland annat kan bli bra bullerskydd.

  • Publicerad 06:15, 26 jan 2021

Det här är en debattartikel/insändare på Mitti. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens. Vill du skriva en debattartikel – klicka här!

Behovet av fler bostäder i Sverige har diskuterats under många år. I Stockholm har bostadsbristen lett till en situation där människor har svårt att hitta en bostad till rimlig kostnad. När människor har svårt att hitta en bostad får det även samhällsekonomiska konsekvenser. Alla påverkas negativt vid felmatchning av arbeten och bostäder.

Ett sätt att möta detta har på senare år varit förtätning. Ofta till de andra boendes protester och till priset av att grön- och rekreationsytor försvinner. Nimby - Not in my backyard - är en vanlig reaktion, men inte desto mindre ett problem. Endast ytterligare förtätning är därför ingen hållbar lösning på sikt.

Vad ska ligga var

Den planering som sker i alla kommuner utgår från ett tvådimensionellt perspektiv - vilken slags verksamhet ska ligga på en viss yta? Därefter handlar det för stadsplanerarna om att prioritera och pussla ihop planen utifrån behov, önskemål, hänsyn befintlig verksamhet och påverkan på omgivningen.

Ett problem är att stadsplaneringen är fångad i sitt regelverk. De kategorier av byggnader och verksamheter som en gång tillskapades fungerar inte riktigt på samma sätt idag. Förr bodde vi bara i bostaden och där fanns vår egendom. Arbetsplatsen var något helt avskilt – ofta i ett industriområde. Handel pågick på särskilda avsedda platser. Och så vidare.

Så här ser samhället inte ut längre. Den digitala ekonomin, vilken accelererat under pandemin, skapar helt nya förutsättningar och behov. Våra liv är betydligt mer sammanblandade idag. Det finns ingen tydlig gräns mellan bostaden och arbetet. Handel bedrivs lika gärna från hemmet eller från arbetet.

Se inte förråd som konkurrenter

På motsvarande sätt behöver dagens stadsplanering se hur olika verksamheter kan komplettera och stärka varandra.

Vår kategori, förrådsbyggnader, finns inte som egen planeringskategori idag. Det här gör att för den kommunala planeringen blir vi ibland betraktade som onödiga eller ”annorlunda”, något som inte passar in. Svaret från kommunerna blir därför ofta att vi inte får plats, andra verksamheter går före.

Om kommunerna istället för att se förråd som något som konkurrerar med annan verksamhet, ser byggnaderna som viktiga komplement till befintliga, skulle det bli bättre för alla parter. Flexibla förrådsfastigheter kan skapa lokala arbetstillfällen och möjliggör förtätning. Det låter kanske konstigt, men det finns en ganska enkel förklaring.

Förråd är okänsliga. Inga människor befinner sig där någon längre tid. Det innebär att buller eller andra störningar från närliggande verksamheter inte är något problem. Förrådsbyggnaden utgör dessutom i sig ett skydd. Det betyder att bostäder eller andra mer känsliga byggnader kan placeras bakom förrådet och då närmare den störande verksamheten än vad som annars hade varit möjligt.

Förråd i separata byggnader

En mer kreativ planering skulle på så sätt kunna ge förutsättningar att både bygga nya bostäder och stärka utvecklingen av det nya digitala näringslivet och lokala företagandet som ofta behöver små lagerlokaler. Genom att placera förråd i separata byggnader kan också mer yta i bostadshusen användas till boende. Det skapar boendemiljöer närmare arbetsmarknaden och det blir ett byggande där olika funktioner kompletterar varandra.

Den här planeringsmodellen har tagits tillvara i ett spännande projekt i Farsta i södra Stockholm. Där byggs bostäder i anslutning till förrådsbyggnader och i skydd av dessa. På detta sätt har fler bostäder kunnat skapas på en yta som annars varit omöjlig att använda.

Genom en sådan smart planering kan vi skapa fler bostäder och utnyttja den begränsade ytan i våra städer. Precis som gränserna suddas ut i övriga samhället behöver även stadsplaneringen tänka i nya banor.