Under sin livstid lever eleven i olika gruppkonstellationer. I elefantflocken finns ledaren, matriarken, som skyddar och varnar flocken för faror. Utan tvekan tar matriarken ledaransvaret och med sina erfarenheter/kunskaper leds flocken över floden. Tryggheten ligger som en varm hand över gruppen. Ingen står över gruppens välbefinnande och behov för allas förmågor tas tillvara. Klassrummet är floden där kunskapsinhämtningen och elevens självkänsla med sina förmågor prioriteras, inte det mätbara. Med ett sådant ledarskap ökar trivseln, arbetsron och arbetsmiljön blir bättre.
Psykisk ohälsa ökar
Dagens skolans bygger till stor del på det mätbara med alla styrdokument och kvalitetssäkrade handlingsplaner. I sak nödvändigt utifrån olika statistiska redogörelser men den enskilde elevens behov och välbefinnande försvinner. Den psykiska ohälsan ökar och med fokus på prestationer som utgår från det mätbara bryts elevens självkänsla sakta ner. Skolarbete blir lidande, den ohälsosamma stressen ökar och kunskapshämtningen blir kravfylld i stället för lustfylld. Många får svårt att hantera det sociala samspelet. Skolans verksamhet betraktas ibland som en produkt styrd av hur politiker och myndigheter tänker med fokus på det mätbara, men människan i eleven och läraren försvinner. Hemmasittare blir allt fler och elever klarar inte av kunskapskraven. Diskussioner om exempelvis undervisningen och pedagogiska frågor försvinner. Likväl hur kunskapsinhämtningen utifrån elevers olika förutsättningar och förmågor kan optimeras.
Ge eleverna nycklarna
Lärarens ledarskap har stor betydelse för att elever och lärare ska kunna verka i en hälsosam arbetsmiljö. Verksamheten ska utformas så att den stärker elevens och lärarens självkänsla. Konstruktiva och sakliga diskussioner om undervisningen och dess utvecklande ökar yrkeskompetensen och kunskapsinhämtningen hos eleverna. Tydliga regler bestämda av ledaren, och några tillsammans med eleverna, skapar utrymme för självkänslan och självförtroendet att växa. Den inneboende kraften, det inre ledarskapet där eleven med lärarens handledning får nycklarna att hantera konflikter i det sociala samspelet utvecklas. Det ger känslan av trygghet, en ömsesidig tillhörighet.
Lärarutbildningarna fokuserar för mycket på det mätbara. In i systemet utan att se människan. Kunskaperna om och olika arbetssätt hur elev - elev och lärare - elev i interaktionen med varandra kan bygga upp självkänslan och lära sig att självförtroendet inte bedöms utifrån mätbara prestationer är så viktigt. Men det ignoreras. Ja, förståelse för och hur styrdokumenten ska användas och tolkas är adekvat men det är än mer viktigare att ge studenterna kunskaper om gruppdynamiken, hur gruppen tillsammans lyfter varandras självkänsla och självförtroende.
Bygg upp självkänslan
Studiedagar och arbetsplatsträffar går ibland ut på att säkerställa det mätbara, att skolan ”sköter sig”. Ord som värdegrund, ansvar och inflytande används allt flitigare. För vuxna är de begripliga men för elever är det svårare att sätta det i perspektivet här och nu. En elev som är trygg i sin självkänsla där prestationen inte är det avgörande känner att hen duger som hen är. Elever får större förutsättningar att ”leda sig själv” och klarar av svårigheter och utmaningar som de möter i den framtida skola men också det framtida samhället. Lärarna behöver därför mer tid till att utarbeta olika strategier för att göra eleverna medvetna om detta. Det är ovärderliga livskunskaper och nycklarna till att må bra i sin självkänsla.
Då blir skolan en plats för alla där människan och självkänslan växer, inte tvärtom.