Pensionsnivåerna blir allt lägre, ofta räcker inte ens ett långt arbetsliv för en god pension. Allmän pension har sjunkit så pass att tjänstepension har blivit en nödvändighet. Behovet av att arbeta fler år efter 65 för en rimlig pension har ökat kraftigt för alla.

När medellivslängden ökar justerar pensionssystemet nämligen automatiskt ner pensionen om man inte arbetar längre. Utan hänsyn till om människor kan gå i pension några år senare eller till pensionärernas ekonomiska standard. Detta sker utan politiska beslut och debatt och utan kommunikation med väljarna.

Ta ansvar för rimliga pensioner

Staten behöver varken ta ansvar för rimliga pensioner eller en realistisk arbetsmarknad i högre åldrar. Pensionen blir vad den blir. Risken i pensionssystemet ligger hos individen. Hur många av väljarna här i Stockholms län känner till att det är så här?

SPF Seniorerna menar att flera förändringar krävs för både dagens och framtidens pensionärer. I en offentlig pensionslösning kan inte sjunkande pensioner och växande arbetslivkrav vara de enda alternativen. Vi menar att pensionssystemet måste bli en socialförsäkring, med jämvikt mellan olika mål och där risker delas. I systemet behövs inte enbart finansiella hänsyn som idag, men också sociala hänsyn – till pensionsnivåer, arbetsmarknad och trygghetssystem.

Gör en översyn av hela systemet

Vi menar att en total översyn av hela systemet behövs. En mängd olika faktorer spelar in och alla vi som bor här i Stockholm påverkas – förr eller senare. Vad fungerar väl och mindre väl i systemet? Alla delar behöver utredas brett, av flera aktörer och med lärdomar från andra länder. Förslag och alternativ måste sedan debatteras och bli en fråga för väljarnas val. För i hur många länder kan pensionerna bli lägre och behövlig pensionsålder öka utan alternativ, debatt och beslut?

Vad tycker förresten riksdagsledamöterna här i länet? Är ni nöjda med en allmän pension på runt 45 procent av slutlönen? Är det rättvist att 40 års arbete på heltid med normal lön ger ungefär samma pension efter skatt som för den som inte har lönearbetat alls? Är det rimligt att åldern till vilken löntagarna bör arbeta ökar varje år utan att det finns en reell arbetsmarknad för alla efter 65 år?