Idag, den 11 maj, är internationella strokedagen. Stroke är i topp bland de sjukdomar som kräver vård på sjukhus. Foto: Åsa Sommarström

Debatt: Bråttom att överbrygga strokeklyftor i Stockholm

Idag den 11 maj är det internationella strokedagen. Stroke är världens mest sjukhusvårdkrävande sjukdom, och orsakar ett enormt lidande för de som drabbas. De senaste åren har strokefallen i Stockholm minskat – men i utanförskapsområden är stroke fortsatt vanligare. Det är en utveckling som måste vändas när pandemin klingar av, skriver vårdutvecklingsrådet Désirée Pethrus (KD).

  • Publicerad 11:24, 11 maj 2021

Det här är en debattartikel/insändare på Mitti. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens. Vill du skriva en debattartikel – klicka här!

År 2019 inträffade 3679 strokefall i Region Stockholm. Stroke ligger bakom vart tolfte dödsfall i regionen, och orsakar stort lidande för såväl patienter som anhöriga. Under det senaste decenniet har medicinska framsteg och ett hårt, målinriktat arbete från vården lett till att färre och färre insjuknar i stroke – trots att befolkningen i genomsnitt blir allt äldre. Arbetet för att förebygga stroke i Stockholm har räddat liv, men även frigjort resurser som har kunnat användas av andra patienter. Det är en fantastisk utveckling – men den verkar inte omfatta alla grupper i samma utsträckning.

En prioritering framöver är att alla stockholmare nås av strokeförebyggande insatser – oavsett var man bor, vilken utbildningsnivå eller vilken inkomst man har. Trots de senaste årens framsteg så kvarstår fortfarande tyvärr skillnader inom vår region. Till exempel är det enligt Stockholms folkhälsorapport mer än dubbelt så vanligt att drabbas av stroke i Upplands Bro, Skärholmen, Botkyrka, Rinkeby-Kista och Södertälje än i Danderyd och på Östermalm. Även risken att dö av stroke varierar med socioekonomiska faktorer. Att det ser så ut är inte unikt för Stockholm eller Sverige, den ojämlika hälsan följer segregationens karta i många länder. 

God och jämlik hälsa

Därför är hälsofrämjande befolkningsinriktade insatser av särskild vikt. Husläkarmottagningar i de mest socioekonomiskt utsatta områdena i Stockholms län har därför fått i uppdrag att ge ett utökat hälsofrämjande stöd till invånarna. Syftet är att ge bättre förutsättningar för en god och jämlik hälsa och målet är att fysisk och psykisk hälsa ska förbättras hos invånarna.

Utgångspunkten är att möta personerna där de befinner sig i sin vardag. En viktig del i uppdraget är att samarbeta med lokala aktörer. I praktiken innebär det bland annat förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvård för personer som är i behov av vård, men som sällan söker sig till hälso- och sjukvården och tidigt upptäcka riskfaktorer för ohälsa som till exempel högt blodtryck, högt blodsocker och kunna initiera tidiga insatser. Förbättrade kost- och levnadsvanor är en viktig del i att komma till bukt med hälsoklyftorna. 

Ledande inom forskning

Stockholm är ledande inom både forskning och behandling. Tyvärr har färre sökt vård under pandemin, vilket gör mig bekymrad och frågan än mer akut. Vi måste fortsatt och ännu bättre sprida kunskap i hela regionen om hur stroke kan förebyggas samt diagnosticera och behandla de vanligaste riskfaktorerna för stroke. Var man bor ska inte avgöra vilken vård man kan få. Därför genomför vi nu ett gediget arbete för att stödja vården i att använda bästa tillgängliga kunskap samt utveckla och förbättra tidig upptäckt och fullföljande behandling av stroke. Råd och stöd till förändring av levnadsvanor och medicinsk behandling av bland annat högt blodtryck, diabetes och stroke är avgörande för att ännu färre personer ska drabbas av världens mest sjukhusvårdkrävande sjukdom och lidande.