I Sverige slängs cirka en miljard fimpar på marken varje år. Det är vårt överlägset vanligaste skräp och innehåller både plast och gifter som skadar miljön. Dessutom vet vi av forskningen att nedskräpning leder till mer skräp och kan leda till skadegörelse i en ond spiral. Undersökningar visar också att invånare i skräpiga områden tycker att nedskräpningen skapar en känsla av otrygghet. När Håll Sverige Rent frågade boende i Järvaområdet i Stockholm hur de upplevde nedskräpningen så svarade över hälften att det leder till otrygghet i området.
Sedan 2011 har ringa nedskräpning, som att slänga fimpar på marken, varit undantaget i nedskräpningsboten och inte gett böter. En effekt av det är att poliser i yttre tjänst har svårt att ingripa när personer kastar småskräp, vilket ibland används som en medveten provokation mot ordningsmakten.
Böter på 800 kronor
Regeringens förslag innebär att även ringa nedskräpning ska omfattas av böter på 800 kronor. Sverige är i dagsläget i stort sett ensamma om att tillåta ringa nedskräpning och det är hög tid att skrota undantaget. I våra grannländer och i större delen av EU har det varit en självklarhet sedan man började lagstifta kring nedskräpning.
Under sommaren har kampanjen ”Farväl fimpen” framgångsrikt samlat in över 33 000 namnunderskrifter från personer som stöder förslaget och i Håll Sverige Rents undersökningar bland allmänheten vill 93 procent att böter införs för ringa nedskräpning.
Ett argument som ofta hörs i debatten är att polisen inte ska prioritera den här typen av brottslighet utan i stället fokusera på den grova brottsligheten. Men det är en okunnig slutsats, naturligtvis skulle inga resurser planeras mot att jobba med ringa nedskräpning. Men möjligheten för polisen att ingripa de gånger någon faktiskt skräpar ner framför en patrull vore ett välkommet verktyg för att agera mot ett normöverskridande beteende, vilket är viktigt i det trygghetsskapande arbetet. Undantag och otydliga regler leder däremot snarare till dålig efterlevnad eller bråk och konflikter när någon blir tillsagd.
Skräpet ska aldrig nå marken
Den främsta effekten med en lagstiftningsförändring skulle dock vara preventiv och normförändrande, speciellt om den åtföljs av en satsning på att informera och utbilda allmänheten i hur nedskräpning påverkar tryggheten och miljön i våra bostadsområden. I dag läggs miljardbelopp på att städa upp skräpet. Mer resurser behöver satsas på förebyggande åtgärder så att skräpet aldrig hamnar på marken.
Förslaget om böter för ringa nedskräpning är ett viktigt verktyg som gör att vi kan komma en bra bit på vägen mot ett mer hållbart, men även tryggare, samhället.