Blås. Allt färre väljer blåsinstrument och då riskeras tillväxten till blåsorkestrarna. Foto: Mostphotos

Blåsmusiken tystnar – dags för ett nationellt grepp

Med Stockholmsregionen i täten har Sverige en lång och stolt tradition av blåsmusik. Men de senaste åren har utövandet av orkesterinstrument minskat dramatiskt. Därför krävs en nationell samordning, skriver Liberalerna i ett debattinlägg.

  • Publicerad 06:30, 31 maj 2021

Det här är en debattartikel/insändare på Mitti. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens. Vill du skriva en debattartikel – klicka här!

Förra helgen var det Blåsmusikens dag. Dagen syftar till att mobilisera hela Sveriges blåsarkraft och lyfta blåsmusikens roll för Sveriges nuvarande och framtida musikliv. Men med ett minskat utövande och en dålig återväxt av utövare går blåsmusiken en mörk framtid till mötes. Därför krävs en nationell samordning för att vända utvecklingen.

Med Stockholmsregionen i täten har Sverige en lång och stolt tradition av blåsmusik. Utöver konstformens betydelse i sig berör blåsmusiken vårt samhälle än idag – låt det vara vid högtider, inom det militära, på operan eller hemma i vardagsrummet. Blåsmusiken är följaktligen en viktig del av den svenska musikekologin och utgör ett omfattande svenskt kulturarv.

Men de senaste åren har utövandet av orkesterinstrument minskat dramatiskt. Följden har blivit att tillväxten av unga och professionella musiker inom konstformen har blivit allt svagare. En ny orkesterrundersökning – med hela 131 orkestrar i Sverige – visar att det finns stora problem med att rekrytera musiker till landets orkestrar. Det handlar framförallt om att kultur- och musikskolor läggs ned eller krymps, men även om att vissa instrument är särskilt svårrekryterade.

Den nuvarande situationen är inte enbart ett hot mot den framtida professionella rekryteringen till svenska blås- och symfoniorkestrar eller operahus. Även fritidsorkestrar av skilda slag runtom i landet hotas av nedläggning. Med andra ord riskerar utvecklingen bli ett hårt slag mot Sveriges musikliv i stort och de eldsjälar som utövar och finner glädje i blåsmusiken.

Blåsmusik en konstform

Idag är Region Stockholm på många sätt bärare av den svenska blåsmusiken som konstform. Det tar sig till särskilt uttryck genom huvudfinansieringen av Stockholms konserthus och världsberömda Kungliga Filharmonikerna. Därtill ger Region Stockholm stöd till Länsmusiken i Stockholm – med uppdrag att sprida levande musik i länet – och den anrika orkestern Blåsarsymfonikerna.

Region Stockholm är oerhört stolta över detta och kommer att vara drivande i framtidens blåsmusik i länet. Men – för att vända blåsmusikens dystra utveckling krävs en ökad nationell samordning.

Ökad statlig närvaro

Enbart genom en ökad statlig närvaro kan den negativa utvecklingen inom blåsmusiken vändas. Det skulle utgöras av en strategi som långsiktigt ser till de problem som finns. Framförallt gäller det att särskilt duktiga utövare i vårt avlånga land kan knytas till de olika konserthusen i syfte att fånga upp och uppmuntra dessa begåvningar. Därtill gäller det att arbeta strategiskt med att ge blåsmusiken en större plats i det offentliga rummet. På det sättet kan efterfrågan från elever och i slutändan instrumentlärare ökas.

I samspel med populärmusiken och andra musikuttryck utgör blåsmusiken än idag en viktig del av Sveriges musikliv. Men för att den inte ska tystna krävs en bättre infrastruktur för blåsmusiken. Därför krävs en nationell samordning med en långsiktig strategi om hur dess förutsättningar kan förbättras. I annat fall riskerar Sverige få ett mindre dynamiskt och varierande musikutbud – och det blir i slutändan allas förlust.