Några hundra meter från Kårsta station står skog av en sort som blir allt mer sällsynt. Här står tallar med hängande krokiga grenar – ett tecken på att de är minst 200 år gamla. Enorma mossmattor brer ut sig mellan träden. Under ligger nedmultnande ved och växter, i ett lager så tjockt att marken sviktar där vi går.
Liam Sebestyén blev glad när han som nyinflyttad i Kårsta hittade oförstörd och artrik skog inpå knuten. Han läser biovetenskap på Stockholm universitet och upptäckte en mängd rödlistade, alltså utrotningshotade, arter.
Konflikt kring skog som ska avverkas i Kårsta. Vi träffar Liam Sebestyén som visar på bevarandevärda arter i skogen
Malin Lövkvist
En av de arter han hittade var knäroten, en rödlistad orkidé. Den ser anspråkslös ut, blir bara någon decimeter hög och så här års syns den bara som en liten mörkgrön bladrosett nära marken. Den överlever bara i gammelskog.
Tre dagar senare fick han veta att det gjorts en anmälan till Skogsstyrelsen om att kalhugga i skogen. Ägaren hade upptäckt granbarkborre på träden och ville ta ned dem.
Skogsägare som vill avverka måste anmäla det i förväg och får inte börja ta ner några träd förrän sex veckor efter att anmälan skickats in. Men eftersom det fanns avverkningsmaskiner i närheten ansökte ägaren om dispens att sätta igång snabbare.
Många kullfallna träd, så kallade lågor, är ett kännetecken för gammelskog. Träden är döda, men inuti myllrar det av liv: lavar, svampar och insekter.
Malin Lövkvist
Ansökan gjordes av skogsbolaget och var slarvigt ifylld. Man ska uppge vilka miljöhänsyn man tar och hur man ska återbeskoga. Den raden lämnades tom.
Ändå gav Skogsstyrelsen dispens dagen därpå, den 1 september.
– Då kontaktade jag Floraväkteriet, som inventerar hotade kärlväxter ideellt, säger Liam Sebestyén. Där kände någon den som hade hand om ärendet på Skogsstyrelsen. Han fick kontakt med handläggaren och hon ringde skogsbolaget som redan var på väg ut med maskinerna. Då vände de om.
Föreningen Stockholms svampvänner hittade fler sällsynta och hotade arter. De vände sig till tingsrätten och fick alla åtgärder i skogen stoppade.
Granbarken ser ut att ha blivit pudrad med talk. "Det är gammelgranslav, ett tecken på att granen är över 100 år", säger Liam Sebastyén.
Malin Lövkvist
Men eftersom de inte räknas som miljö- eller naturskyddsförening förlorade de i rätten. Då tog Naturskyddsföreningen över och gick vidare till nästa instans.
I mars kom mark- och miljödomstolen med sin dom, som ger Skogsstyrelsen bakläxa och skickar tillbaka ärendet för ny handläggning. Domstolen konstaterar att Skogsstyrelsen för att kunna uppfylla sitt uppdrag som tillsynsmyndighet måste göra ett mer gediget jobb.
De rödvita banden visar vilka träd ägaren vill hugga ner.
Malin Lövkvist
Domen pekar på att Skogsstyrelsen inte ställde några frågor eller tog reda på fakta innan sitt beslut om dispens. De har inte förklarat varför beslutet fattades och inte heller gjort någon bedömning av om avverkning ska tillåtas eller begränsas.
Därför ger de Naturskyddsföreningen rätt i att hotade arter skulle kunna påverkas vid en avverkning, även om skogsägaren skulle vidta de försiktighetsåtgärder han utlovat i efterhand.
Liam Sebestyén drog i nödbromsen när han upptäckte att gammelskogen i Kårsta skulle avverkas.
Malin Lövkvist
Liam Sebestyén hoppas nu att skogen i Kårsta kan bli naturreservat eller får biotopskydd. Han är kritisk till att Skogsstyrelsens gav dispens utan att göra någon utredning.
– Om de hade tittat på flygbilder hade de sett att skogen ser nästan likadan ut i dag som på 60-talet. Och skogen var gammal redan då. Då hade de förstått att sannolikheten är stor att det finns stora naturvärden här.
Ulltickan ser mest ut som att någon spillt rödbrun färg på den gamla trädstammen. – Många svampar ser ut så. Den är också en rätt så bra indikator på att det finns andra rödlistade arter i närheten, säger Liam Sebestyén.
Malin Lövkvist